Emilou och Australien del 18- Avhandlingen är det bästa och största jag gjort i mitt liv

Jag känner mer och mer att jag är otroligt stolt över min avhandling. Den är absolut inte perfekt, eller allt jag ville att den skulle vara, men för vad den är så är den jävligt bra. Varje gång jag kollar igenom den för att jag måste kolla upp en referens så känner jag mig liksom lite stolt över att det var jag som skrivit den. Det är stort. Det största jag gjort i livet hittils.

Emilou och Australien del 17- sista veckan i Canberra.

Jag är inne på sista veckan här i Canberra och jag har blandade känslor inför detta. Samtidigt som jag ser fram emot att åka ut och resa, och att tillslut komma hem, så har jag ju just kommit till rätta här. Jag känner att jag kommer att sakna sjön jag bor vid, att springa runt den och att promenera längs den på väg till jobbet. Jag kommer sakna de två fina kompisarna jag fått här, de bra kollegorna. Jag känner mig heller inte riktigt färdig med Canberra, konstigt nog. Jag har ju bara spenderat tre helger här i stan. Och även om Ellen ju tagit mig till jätte trevliga ställen så har mitt upptäckande alltså mest varit i hennes fotspår. Så jag har lite upptäckarlust kvar! Får väl helt enkelt ta med mig den ut när jag reser.
Men i blandingen ingår också en känsla av att ge upp den lilla trygghet jag ändå har här. Jag gillar trygghet. Nu ska jag resa mellan platser, bo på olika ställen varje vecka, och leva ur en resväska. Det är läskigt, nästan mer läskigt än spännande. Men som tur är kommer jag att ha sällskap på stor del av resan. Det är skönt.
En sak jag verkligen inte kommer att sakna med Canberra är dock min lägenhet. Den är stor, fräsch, fin och det är häftigt med en glasvägg, Men alltså den där jävla luftkonditioneringen, dåliga internetet, receptionen som bara är öppen under kontorstid, stökiga grannar, alla ljud som kommer från huset och att konstant känna mig övervakad. Det kommer jag inte att sakna. Inte alls.
Men i och med att det är min sista vecka här också så känns det liksom lite meningslöst att faktiskt jobba och göra saker. För det känns inte som om jag kommer hinna bli klar med det även om jag försöker. En sak som är säker är ändå att det inte kommer att ske om jag sitter och bloggar. Så nu ska jag försöka skriva lite.

Emilou och australien del 16- Allt jag vill är att vara själv men jag kan inte bestämma mig för vad jag vill göra!

Vem trodde att denna dag skulle komma då jag längtar efter att få vara själv och göra vad jag vill. Strosa runt i stan själv, gå på bio själv, läsa en bok, gå till gymmet, gå på museum, fixa med bilder, äta långsam frukost. För ett tag sedan hade jag haft ångest över att ha en hel söndag utan planer, men nu tycker jag att det är skönt. Men problemet idag är att jag inte kan bestämma mig för vad jag vill göra! Ska jag gå till museumet? Ska jag gå till gymmet? Jag borde läsa den där artikeln som jag har blivit ombedd att utvärdera, jag vill gå till gymmet och behöver handla mat för veckan. Men nu har halva dagen gått och jag har fortfarande inte bestämt mig!