Min första skada(efter en jäkligt bra dag)

Jag har härmed fått min första riktiga skada från boxningen. Det blödde till och med! 

Men i övrigt var skadan inte särskilt dramatisk; min nagel böjdes bakåt. Alltså sådär så att den lossnar från huden typ 5 mm in på tummen. Jag vet inte riktigt hur det hände, men det var när vi sparrades. Det var kul att sparras med någon som faktiskt slår mig tillbaka, men då insåg jag också att mitt försvar är fruktansvärt dåligt. Jag måste verkligen jobba på det. Emily fick till säkert fem slag rätt i ansiktet. Rakt på näsan. Men jag har inte ont av det. Känner mig i och för sig lite mör, men det kan ju vara för att jag tränade igår också.

Det är verkligen så himla kul på boxningen, alltså Kul, jag skrattar hela tiden när jag inte boxas. Vi skojtjafsar och skämtar. Det är helt sjukt hur mycket jag tycker om det. 

Pratade också med min seminarieledare om min uppsats. Han tyckte faktiskt att den var bra. Jag var beredd på att bli sågad längs med fotknölarna. Men icke! Jag hade tydligen en bra poäng. Behövde bara reda ut lite vilka feminister som säger vad, och korta ned den lite. Nu är den redan på 4000 ord, och får max vara 3500, och en del saknas fortfarande, som säkerligen kan bli typ 2000 ord i sig. Fasiken, jag skulle ju kunna skriva ett exjobb på detta! Exjobben är i och för sig 120000 ord, men alltså typ. 

Imorgon kommer Lisa och Jessica! Det kommer bli helt sjukt kul! Tyvärr har brasan blivit inställd av anledningar jag inte riktigt förstår. Men vi ska grilla ändå.

Nu måste jag gå och se till att vi får lite mat, annars svimmar jag.

Emelie Ovesdotter är på radion nu.

Det är ju nästan som jag. Emily Oves dotter

Jag är förvirrad

Min uppsats vill inte. Jag har gjort lite för många olika delar samtidigt. 

Jag kan få 'hjälp' av min seminarieledare, men jag vill inte skicka det jag har nu. Det jag har nu är skit. Kanske ska jag skicka det. Få lite hjälp med struktur. Men han kommer inte ge det. Han kommer säga det vanliga som sägs av seminarieledare, du får göra som du vill, gör det som känns bäst, jag kan inte säga vad du ska göra. 

Det klart att de inte kan det. Men jag vill bara att någon säger; Det är bra, det är dåligt, lägg till detta. Men det kan han ju inte göra eftersom han är den som sen ska rätta min uppsats. 

FAN. 

jag vill bara fa en paus.

Har jobbat med uppsatsen idag. skrivit lite, refererat lite, tankt lite. Men mest inte gjort nagot som har med det hela att gora. kan liksom inte gora ett steg i taget, utan gor allt pa en gang. Dvs min egen analys, och uppbyggnad av ett argument, aterberattande av andras argument och da forsoka referera.
Jag skulle latt kunna skriva en hel uppsats med bara mitt argument, men den skulle inte anses vara en bra akademisk uppsats eftersom jag da inte refererar eller direkt anvander mig av litteraturen.
Jag ar just nu overvalmigad. Skulle bara vilja ta en liten paus. ska kanske ga hem och prata i telefon lite. och jobba mer sen. kanske.

söndagsmorgon

Jag försökte gå upp tidigt tidigt i morse. Det gick sådär. Gick upp vid 9, då märker jag även att det håller på att byggas en byggställning utanför grannhuset. Nu när jag ätit frukost klart och kom in i mitt rum igen, så märker jag att de har byggt utanför mitt fönster. Alltså, innan klockan 11 på en söndagsmorgon. Vem jobbar på en söndagsmorgon? Jag slår vad om att de nu inte kommer jobba igen förrän typ nästa lördagmorgon klockan 8. Det är så himla typiskt byggarbetare i England. 

Detta påminner mig om förra året när jag bodde i Victoria, då, antagligen runt denna tid på året också faktiskt, så byggdes det en ställning utanför mitt fönster tidigt på morgonen. Det verkar vara något med ställningar på vår mornar. 

Det värsta var dock vägarbetarna förra våren. De kunde borra i asfalten klockan 9 på en lördagmorgon, för att sedan inte göra något mer på hela dagen. Och på vardagarna så jobbade de typ bara mitt på dagen. Väldigt underligt.

Det påminner mig också om en sen kväll häromdagen, då borrades det i gatan nere vid rondellen, och sedan dess har inget gjorts, utan det är ett nu bara ett hål i marken. 

Det är ganska spännande hur de bygger, har aldrig sett en byggnadställning bli byggd förut. De klättrar liksom mellan nivåerna men utan någon typ av säkerhet. modiga män är de, de där byggjobbarna.

Ja men se har, nu skriver jag!I'm a flow-writer

Jag har fatt ett ganska bra flow pa uppsatsen nu. Skriver om de praktiska implikationerna av medborgarskap och den patriarkala strukturen. det kan handa att det ar for att jag inte har min dator med mig till biblan idag. Av nagon anledning gar det lattare att skriva pa unidatorerna for tillfallet.
Och darfor sa skriver jag ju pa bloggen nu ocksa. Det kommer tillbaka till min vilja att springa ifran det jobbiga. Sa fort jag nar en knut i argumentet, eller maste tanka lite innan jag skriver, sa tar jag en paus. Och da blir det ju ofta att jag bloggar.
fnurran pa traden just nu ar att jag inte kan referera. jag skriver mitt eget argument, och da blir det javligt svart att fa in vad andra sagt. Jag har ju tagit/fatt det nagonstans ifran, men jag vet inte riktigt varifran. Fan att man maste referera. Jag vill bara skriva det jag vill saga, utan att behova saga vad andra sagt.

Jag har tappat flowet. Det forsvann efter typ en timme. och av att jag koncentrerade mig pa fel saker. nu maste jag satta mig in i allt igen. fa ratt pa alla distinktioner. forklara varfor de ska goras osv osv.

Ja herregud så det svänger

Ben gjorde slut med sin tjej igår. Helt sjukt. Han kunde inte ge någon bra anledning, mer än att hon inte kändes rätt. Jag trodde verkligen på dem, han betedde sig ju så annorlunda med henne än med de andra. Han såg henne inte som en räddare, eller någon som var hans själsfrände. Men så var det det som fick honom att göra slut med henne också. 

Han vill ha art, culture and silence. someone I dont have to talk to all the time. Someone who I can fight with. 

Och Hanna var uppenbarligen inte detta. Hon höll med, kom från en för annorlunda bakgrund. Så han kunde inte connecta. 

Jag tycker att han lägger för mycket vikt vid att vara som sin tjej. Eller ha samma historia, liksom vad spelar det för roll? 

För honom gör det tydligen det. Jag kanske bara måste fatta det, eftersom jag  själv inte har haft så pass brokig bakgrund, kan jag ju inte fatta hur mycket sådana saker betyder.

Men han underskattar ju liksom folks förmåga för att känna empati. Visst att folk inte kan Förstå, för de har inte varit med om samma sak, men folk kan ju förstå. Och faktiskt om han hittar någon som är lika fuckad som han så kommer antagligen förhållandet vara precis lika fuckat. 

well well, han får väl leva som han vill. Jag är bara glad att vi har hittat tillbaka till varandra. Men jag hatar att det måste vara han som 'tillåter' det. Och att jag glatt går in i relationen igen. 

Fast så är det kanske inte riktigt ändå. Jag har ju faktiskt arbetat honom in mer i min ickeignorans zon de senaste dagarna. Typ pratat med honom. Så det är nog alltid en tvåvägs grej. 

Statistiken fixad, nu är det bara att ta sig an feminismen

Jag blev nyss klar med min statistikuppgift. Har jobbat på den hela dagen, av och till. Det var otroligt enkelt egentligen. Kommer kanske inte få så himla bra betyg på den, men den är klar ändå! 

Jag har alltså struntat i att skriva om jämlikhet/jämställdhet. Engelskan har inte den distinktionen, och därför handlar en stor del av litteraturen om the difference dilemma. Detta dilemma handlar om feministernas dubbla krav om att ha lika politiska rättigheter, men att man ska ändra teorin för att få plats med både män och kvinnor. Kvinnor ska inte behöva bli män, och männen ska inte behöva bli kvinnor. Båda typerna ska få plats. Alltså, lika men olika. En skillnad som jag tycker fint fångas i skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet. Hur som helst ska jag skriva om equality. Som ett tema i den liberala demokratin, och försöka visa att den uppfattning om equality som finns i teorin är färgad av ett patriarkalt samhälle och inte ger kvinnor equality eftersom de står fast vid sin starka gräns mellan privat och offentligt. Där det privata är opolitiskt, och därför inte behöver någon equality eller politiska rättigheter. 

Kanske ska jag gå ut i kväll. Kanske inte. Är faktiskt ganska så trött. Ska ju boxas i morgon. Just nu så hamnade vi i någon typ av vakuum. Jag blev nyligen klar med min uppgift, gick ned med vodka, men Ben och hans nya tjej gick precis in på hans rum. Verkar inte som om de har någon lust att gå ut i kväll. Jag skulle lätt kunna gå och bara ta en öl. Men kanske inte klubba. 

Nej fy sjutton vad trist detta blev.

Jag kanner musklerna byggas

Jag har boxats tva ganger denna vecka, och i mandags var jag ute och sprang. Imorgon ska jag boxas for tredje gangen. Jag har verkligen kommit igang med detta nu, det jobbiga ar dock att jag nog varit lite forhastad. Mina benhinnor har borjat gora ont igen. Maste ta det lite lugnare, men det ar ju sa svart, for om jag tar det lugnare sa kommer jag ju liksom att lagga av igen. Och det vill jag ju inte. Speciellt inte eftersom jag redan kanner av resultat av det. Jag kanner verkligen hur mina armar blir starkare och tillochmed benen borjar fa mer spanst i sig.
Jag vet att detta antagligen bara ar en typ av hypokondri, eller liksom att jag tror att jag bygger muskler, men att det egenligen inte sker sa snabbt. Men det ar ju kanslan som ar viktigast. Det kanns grymt att ha lite lite starkare armar. Och det peppar mig ju. Sa denna typ av forestallning ar faktiskt bra.
Men nu tillbaka till min kara uppgift, som i och for sig kan bli lite problematisk eftersom programmet jag behover verkar ha slutat fungera helt.

thursdays are for fun!

Idag har jag inte skrit på min uppsats, kommit ytterst lite längre på min statistik uppgift, men haft en jäkligt bra dag(det är nog för att det är din födelsedag Sue).

Jag har spenderat praktiskt taget hela dagen i politikinstutionen. Först med ett seminarium, sedan det numera något av en tradition snacket med F på lunchen, snabbläst två artiklar, och i och för sig haft ett rätt dåligt demokratiserings seminarium. Men sedan ett produktivt möte om statistik uppgiften, och sedan boxats.

Jag älskar regn. Det har regnat idag. Men det var vårigt regn. Ett lätt regn, som när molnen sprack upp luktade gott. Solen värmde emellan skurarna. Det var liksom fräscht. 

Boxningen var både jobbig och kul. Det var massa Bra snubbar där idag, så jag kände mig lite oproffsig, och malplacé. Men så gjorde jag mina blows med en snubbe som gav mig komplimanger; 

have you been here a lot?

Yeah, for about a year, on and off.

Well, you can really notice that. You've got a boxer style.

eum, well thanks,but I think you're exagerating, I'm not good, really.

well most girls don't even know how to hit. 

och sedan fick jag skjuts hem av Steve. Det var sjysst. Han ska ha en show den 18e maj, vore kul att gå och kolla. 

Sedan när jag kom hem var vardagsrummet och köket alldeles rent och kath hade precis kommit med en tårta till Martin. Så jag åt lite tårta innan jag gick till Marta och Alix och kollade på film med hela gänget. Jag var på riktigt bra humör. 

Imorgon ska jag skriva min statistik grej, och på lördag och söndag ska jag banne mig få ihop något till den där uppsatsen. Den är ju inte svår egentligen. det är bara jag som gör det svårt!

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN SUSANNA

Idag fyller du år min finaste fina som är i det coolaste Berlin och lever erasmus livet. 

Minns för två år sedan när du hade storkalas hos dig i Flempan, lagade en hink med tomatsoppa. Jag dammsög ditt rum som du inte hunnit städa, och beundrade ditt badrum med en liten trädgård i. 

Hela släkten var där och alla tyckte tomatsoppan vad väldigt god. 

Hoppas att du slipper laga mat idag och att A bjuder ut dig på finmiddag!

trött trött trött

Jag är så fruktansvärt trött idag. Mår illa gör jag också.

Dagen började bra, med att min personal tutor gillade min idé till mitt exjobb, han föreslog i och för sig att sätta det i relation till huruvida man röstar också. Men jag ville liksom hålla den delen utanför, för att detta är alternativt politiskt engagemang.

Pratade sedan med en annan proffessor som är ansvarig för work based exjobb. Vilket som jag förstod det betyder att man är i en organisation och samlar fakta, för att sedan skriva om det. Jag tror som sagt att detta är vad man ska göra, och det låter ju onekligen intressant och säkert grymt att ha på CVt. Men jag vet inte riktigt om det passar min frågeställning. Hur som helst, tyckte han att det kunde passa och blev mycket intresserad av min frågeställning, och vi hade en trevlig liten pratstund. Han tog direkt tag i mig och föreslog att jag nu de kommande veckorna skulle skriva ihop mina tankar och skicka dem till honom, så kunde vi ha ett möte innan terminsslut, så att jag kunde jobba på det i sommar när jag är hemma. 

Detta peppade mig otroligt! Min frågeställning är verkligen något som intresserar mig, och att då få höra att det också är intressant i ett akademiskt perspektiv gör att det känns som om det kanske finns en möjlighet att fortsätta på den akademiska banan. 

Sedan dess har dagen bara stagnerat. Jag skulle ha skrivit 1000 ord om medborgarskap och hur det liberala medborgarskapet i en demokrati är patriarkalt. Men jag har fastnat. Fastnat i det typiska där allt är alldeles för sammankopplat för att jag ska kunna skriva något som följer. Jag började då läsa för mitt seminarium i morgon. Och det går väl okej, men är lite tråkigt. Handlar om huruvida internationella organisationer och stater genom att ge bistånd kan bidra till demokratisering. Slutsatsen är typ: nej. 

Trött är jag också, och mår illa som fan. Jag ska nog gå hem nu.

Jobbigt? Nej tack!

Jag brukar vanligtvis, och i andra delar av mitt liv, bli taggad av utmaningar. Ingenting ar omojligt och lite motgang lar man sig ju bara av och blir starkare. Jag tror starkt pa dessa deviser. Jag vill inte ha det latt for mig, darfor flyttade jag ju till England. Jag vill fa jobba for beloningen, sa att jag fortjanar den. Inte bara fa saker serverat pa silverfat.
Men, nar det kommer till mitt akademiska liv, som i sig ar ett val av utmaning, sa vill jag bara fa ha det latt. Och nar det blir svart sa springer jag darifran. Som nu tillexempel. Jag ska skriva ihop en fragestallning och hypotes for mitt nasta reserarch project. Men sa fort det blir lite knoligt med variablerna, sa smiter jag hit och bloggar istallet. Det ironiska nu ar ju att jag bloggar om att fly fran problemet. Annu mer ironiskt ar att jag arbetar med det projektet istallet for att satta mig ned och dkriva ned mitt argument i feminism och demokrati uppsatsen. Den kraver ju namligen annu mer jobbiga funderingar och tankar, sa den smiter jag verkligen ifran!

Tva omvalvande saker har hant idag:
- Efter seminariet pa communitarianism hade jag en liten akademisk kris. Jag kande att jag inte kunde analysera, inte formulera och inte argumentera. Vad jag an gjorde kandes meningslost, trivialt och inte sarskillt akademiskt. Och detta kunde jag inte springa ifran. Martin forsokte overtala mig att jag visst var analytisk, och gav mig exempel pa mina analytiska formagor. Jag kontrade da med att visst, jag kan analysera en specifik situation, men inte formulera ett fullstandigt argument, eller ens ett argument som foljer. Forsokte da med att det kunde jag ju visst och jag var en av de smartaste han kanner, och jag har minsann en hel teori om rattvisan med att plocka ur diskmaskinen! Jo, sa jag, sa kankse det ar, men dessa saker ar anda inte substantiella. Viktiga. Akademiska. Jag kande mig misslyckad som fan.
- Efter den krisen hade jag ett mote med min seminarieledare i kursen som denna uppsats om demokrati och feminism ar i. Jag lade fram mitt 'argument' och min plan, och han tyckte att det lat bra! Han sa aven att det verkade som om jag verkligen hade tankt pa fragan, mer an vad man kanske forvantade sig av en andra ars student till och med, och det jag skulle gora nu var att satta mig och skriva ned detta, i de former som jag lagt fram i min plan. Sa skulle det sakert bli bra. Jag blev sjalvklart smikrad. Men sa borjade vi diskutera mer detaljer och mojliga kritiker av mitt argument. Och da kom osakerheten tillbaka. Jag kunde till viss del bemota hans motargument, men inte till fullo. Plus att det borjade forsvinna fran fokus av uppsatsen. Men anda nar jag lamnade hans kontor, sa hade jag en kliande pirrande kansla i kroppen av att jag kunde gora det. Att jag visst var akademisk, att jag kan analysera, formulera och argumentera. Det gar! Och jag vill gora det!
Men, nu springer jag ifran det anda. Vill inte behova tanka, vrida och vanda pa saker. For det kan ju misslyckas. Jag tror att det ar det som ar den storsta grejen. Det kan misslyckas. Alla mina ambitioner kan falla platt. Jag kanske inte klarar av det. Sa da ar det ju egentligen inte vart att forsoka heller. For varfor lagga ned modan pa att vrida vanda och tanka om det anda inte kommer ut nagot fran det?
Ja, visst handlar det bara om att tro pa mig sjalv osv. lita pa min osakerhet, den ar faktist den storsta tillgangen. Hitta bara orsakerna till osakerheten. Men det ar sa himla mycket svarare att lita pa sig sjalv nar det inte bara ar en sjalv som har kontroll over framgangen. Sjalvklart ar jag inte helt in kontroll over framgangen i mer 'empiriska' saker heller, de icke akademiska, men jag ar atminstande mer i kontroll, och ingen kan saga att jag misstolkat nagot, for det handlar om handlingar, och ingen kan veta mina orsaker till mina handlingar. I en uppsats lagger jag ju fram exakt vad jag tror och varfor. Mycket oppnare for kritik an mina handlingar.

Ja ja, nu ska jag maila ivag min hypotes till min seminarieledare och sedan ga och boxas. Det ar atminstane empiriskt.

I natt jag drömde

Jag drömde i natt att jag var på en husfest med Ben och Alasdair i London. Det var ett helt sjukt grymt hus med en innergård. När jag kom stod de där ute och rökte med några snubbar, var av en vad en jättekänd DJ. En av snubbarna och han bestämde sig för att göra en mix tillsammans (och eftersom detta var en dröm visste jag att den mixen blev jätte känd,och det var coolt att ha varit på den festen). Huset hade liksom torn i hörnorna, lite som en borg, det var byggt av ljus sandsten, och ovanför porten var det en stor målning. 

Rummen var jättestora och hade ljusa tapeter, det var ett väldigt skirt  ljus och skira färger. Det var lite som ett 1700-tals slott. Vi gick in i ett rum, och självklart drogade en massa där, jag kände mig lite obekväm. En tjej ställde sig på händer och gick ned i brygga, men landade på bordet och gled sedan av bordet i ett frenetiskt fnitter. Jag såg på henne med avsky. 

Sedan gick festen utför. Jag skulle gå på toaletten, hittade den, den var väldigt fin den med, men någon hade inte spolat, så jag börjar med att spola, men då går något sönder och en vit massa sprutar ut från sidan av toaletten. Jag springer ut, hittar Martin, han försöker hjälpa mig. Men vi gör det värre och det blir översvämning. Föräldrarna kommer och vi alla måste hjälpas åt att fixa översvämningen. Men först blir jag arg på Martin för någon anledning, och slår honom. Ger honom faktiskt en ordentlig omgång. Säger förlåt och vi börjar jobba med översvämningen. Så visar det sig att Abis bror är där också, och vi börjar leka med grejerna som ligger på marken för att göra det möjligt att gå. Först drog han och hans kompis mig och då var jag tvungen att bevisa att jag orkade dra en av dem, och det gjorde jag. Men vi ramlade också. 

Ja herregud, vilken dröm!

jag sitter i biblan och har fatt ihop lite bocker till seminariet imorgon. och lite grejer for uppsatsen.
jag ar valdigt forvirrad nar det kommer till feminismen. Det kanns ibland som om det egentligen inte ar en teori alls. eller liksom som att det inte finns nagot att saga.
well well, det kommer val.
Det kommer ta evigheter att lasa dem.
Och helt plotsligt sa sprider det sig en doft av urin. Alltsa fresh. Inte gammal och unken, utan ny och nykissad. Valdigt underligt.

Två tankar mitt i allt

Girighet. Jag hatar girighet. Ändå så dras jag in i giriga beteenden. 
Vill ha mest vin, vill ha mest mat, mest bröd mest mest mest. Ingen annan ska få mer. Även om jag inte riktigt vill ha just precis nu, så bunkrar jag upp för att jag kommer ju antagligen vilja ha senare. Alla andra gör ju likadant.

Jag tycker girighet är riktigt fult.

Du vet de där ögonblicken. De där där man får ögonkontakt. Ögon Blicken.

De som betyder något. De som talar innan munnen öppnats. Innan stämbanden ens är redo.

Du vet de där ögonblicken. De där när du tar ett steg åt fel håll. Ögonblicken.

Säger ett fel ord. Gör en fel sak. Och allt som byggdes upp eller fanns i Ögon Blicken bara försvinner. På ett ögonblick. 

Jag bjukkar på lite bilder

Alltså det var ju inte meningen att komma på sniskan. Och de är åt rätt håll på datorn. Krävs lite tekniskt tänkande här.

100 kilo kärlek

Eller kanske snarare typ 800 gram choklad. Det är vad jag smällt i mig de senaste veckorna. Jag hade 4 stora marabou chokladkakor med mig hemifrån, och snart är jag på sista raden på sista kakan. Vodkan har å andra sidan druckits långsammare än jag trodde. Tror att båda beror på intensiteten(eller bristen på intensitet) i mitt pluggande.

Martin went missing

Jag kan nu lägga till en sak på listan över mysteriskt försvunna saker. Martin försvann ikväll. 

Vi var i en affär, hans mobil ringde och han gick ut. När vi kom ut var han inte där. Vi ropade på honom, men fick inget svar. Vi gick till en kebab, och ringde honom under tiden. Efter 15 minuter bestämdev vi oss för att ringa polisen. Vi fortsatte att ringa honom, men fick inget svar. Vi gick tillbaka till affären, till puben och ringde och ringde. men inget svar. Blev jävligt oroliga. Efter en halvtimme ringer han upp mig. Det visar sig att han pratat med sin tjej hela tiden. Jävla martin. Varför gick han ifrån oss? han trodde att han följde efter oss. han hörde oss ropa, och svarade. Men vi hörde uppenbarligen inte honom. Han hade gått någon stans för att få prata ifred med sin tjej. Jävla martin. Vi såg honom inte när vi kom ut, han trodde han följde efter oss, men uppenbarligen gjorde han inte det. Jävla martin. 

Nu ska jag sova. Fy fan om han varit borta på riktigt. Han tog det inte ens seriöst, tyckte att vi överreagerat. jävla Martin.

Yeah, I'm a hell of a woman. Feminism upprör igen

Jag försöker läsa om demokrati och feminism. Och ska försöka besvara frågan om liberal demokrati intrikalt är patriarkal. Men det går liksom inte att koncentrera. Antagligen kommer jag ännu en gång bli förvirrad(som Kära Ben just uppmärksammade mig på). Men mest av allt kommer jag nog att bli arg. M sa  här om dagen You're becoming quite an expert on feminism, I'm jealous! Det värmde mycket, men jag är nog inte så expertig, utan har mest åsikter, kritiserar någon typ av 'klump' av feminism, precis som alla andra tillskriver mig samma klump. 

Feministiska politiska filosofer/teoretiker faller så lätt in i ståndpunktsfeminsimens träsk. Jag säger träsk, och vet att det kan argumenteras emot, ganska så starkt och rättfärdigat. Det finns vissa saker som bara kan förstås ur en kvinnas perspektiv. Det går inte bara att titta på var kvinnor är, eller inte, och sendan försöka blanda män och kvinnor i situationer där det fattas av det ena könet.Stir in some women and mix, liksom det funkar ju inte. Det handlar även om hur kvinnor(och män) är i den situation där de är, och vad som fått dem att vara där. Även i situationer där kvinnor är i en manssituation. Kanske är detta speciellt viktigt. Man måste se på individen och upplevelser, inte bara titta på det externa. (För övrigt skulle jag tycka att det vore skitintressant att studera dagispersonal. För att se vad det är för beteendemönster eller drag som behövs för att ta hand om barn. Jag menar, Ulla var ju benhård mot sina små knoddar, en otroligt konsekvent dam minsann. Och är det detta man menar är kvinnligt?)Man måste gå in i det privata eller personliga, för vare sig vi vill det eller ej så kommer det personliga ut i det offentliga. Varför kan då inte det offentliga få titta in lite i det personliga? Rota runt lite och se vad i det personliga som kommer ut. Om man använder ståndpunkts utgångspunkten i detta syfte, är jag helt okej med det. Men detta är inte allt denna ståndpunkt gör.

Det jag menar med träsk är att detta perspektiv ofta hamnar i ett offersökande, eller kanske offerhittande. Att det är så sjujävla synd om alla förtryckta kvinnor där ute i världen, och hur illa vi behandlas av dessa patriarker! oj oj voine voine, detta måste göras något åt! Det utbryter ett ramaskri, och en radikal lösning föreslås. Kvotering! Titta på kvinnorna, Ge oss makt! Släpp ut oss från hemmen! Frigör oss från spisens bojor! 

Och det är väl detta som är politik. Men det är inte detta som är politisk teori.  

För övrigt har jag aldrig känt mig förtryckt som kvinna. Jag har känt av viss olika behandling, på grunder som jag kunnat ana var mitt kön. Och detta är sjukt. Men jag har aldrig aldrig velat tycka synd om mig för den skull. Den som behandlat mig illa är den som har något fel, och jag kan inte göra annat än bevisa motsatsen. Självklart har jag ojat mig och vojat mig för att jag blivit annorlunda behandlad, och tyckt att det är skit. Men aldrig att jag skulle ta på mig offerrollen. Inte för inte att det inte finns riktigt förtryck där ute i världen, och inte sägande heller att kvinnor Tar På Sig offerrollen, men det är ofta så här det framställs i litteraturen. Men jag känner bara; ja, det finns orättvisor, men om vi stirrar oss blinda på detta kommer vi ingen vart. I alla fall inte i vår teori. Ja, vi måste erkänna att det görs fel ute i världen, och självklart ska lika arbete ge lika lön, men dessa saker kan agera som exempel för en teori, inte vara dess bas. 

Det är också träskigt för att det så lätt faller in i en fokusering på vilka skillnader det finns mellan könen, och att man i denna diskussion blandar ihop kön och genus. Glömmer bort, eller inte tänker på, vad som är biologiskt och vad som är socialt. Jag tror starkt på att vi inte kommer någon stans alls i vår jämställdhets-hets om vi väljer att titta på skillnader eller likheter. Utgå från att det inte finns några relevanta skillnader, skit i könet, titta på människan. Jag tror att genusroller till trots, kan man inte applicera dessa universiellt på ett kön eller det andra. Faktum är att de är sociala konstruktioner och därmed kan falla på vilket kön som helst. Och om vi vill nå vår jämställda utopi så MÅSTE VI GLÖMMA ALLT VAD GENUSROLLER HETER! 

Nej, inte allt. Men det får inte vara så att man talar om att kvinnor ska in i bolagstyrelser för att de kan tillföra ett nytt 'kvinnligt' perspektiv. Eller att fler män ska in på dagis för att vara manliga förebilder. Dessa exempel talar om män och kvinnor i deras stereotypa roller, men en kvinna som är i en position att komma in i en bolagsstyrelse är nog inte den stereotypa kvinna som de söker. Titta på min mamma tillexempel. Hon fick tre barn och en PhD på 10 år, och är därmed mer välutbildad än min pappa, samt har jobbat extra som mamma. Nu jobbar hon för viagra-tillverkande- Pfizer. Hon är den som försörjer vår familj, under mina tonår så var det min pappa som var den mest närvarande, han sköter allt hushållsarbete och hushållsekonomin. Men dessa är ju endast materiella eller faktiska företeelser. Det jag menar är att min mor i sin karriär är otroligt bossig och målinriktad. Karakteristiska drag som vanligtvis förknippas med män. Mamma min är inte alls särskilt känslomässig eller ömsint som chef, eller vad det nu är för 'kvinnliga' egenskaper som eftersöks när en kvinna ska bidra. När vi pratar om vad jag ska göra med min utbildning är det hon som pressar mest på att tänka taktiskt, och min pappa som säger att jag ska följa mitt hjärta. Alltså faller min mamma mest in i den 'manliga' rollen och min pappa mest i den 'kvinnliga'. Men de båda drar lite från varje, och min mamma är otroligt konservativt kvinnlig när det kommer till bilen, min pappa likaså. 

Ja, nu kanske det är så att jag växt upp i en abnormal familj. Men vad fan är normalt? 

Jag vill sluta behöva tänka på att jag är kvinna. Och helt ärligt så tänker jag inte så mycket på det, mer än när jag förbannar mina PMS bröst. Men det handlar ju om att jag är Kvinna, inte 'kvinna'. Jag skiter fullständigt i om någon beter sig utanför sin könsroll eller genusroll, vilken man helst vill välja att göra revolt mot. Jag vill inte tänka i dessa termer när jag träffar människor i vardagen. Genus och kön är användbara analytiska verktyg, men bespara mig dem i min verklighet. 

Ett annat problem som jag ser med feminismen och könsroller är att vi har fått Den Goda Mannen. Han som minsann ska visa att han inte tänker tvinga kvinnorna att göra kvinnogörat, utan han kan minsann också diska det där, och dammsuga och tvätta och skura. Tyvärr gör han alla mansgöran också, så det finns liksom ingenting kvar att göra för kvinnan. Han drar undan mattan på oss med sina goda intentioner och det får raka motsatta effekten. Han anser nämligen att han, som man, kan göra kvinnogörat, det ska välan inte vara så svårt? Men en kvinna får inte komma in och röra runt i eller göra anspråk på mansgörat, för det klarar hon ju inte av. 

Det jag skulle skriva om, men blev lite distraherad, var att mitt rum verkligen inte vill bli varmt. Vi har haft värmen på sedan klockan 18 och klockan 22 var det fortfarande så att jag satt med halsduk, raggsockor och filt. Nu har det däremot värmts upp, och jag slår vad om att jag kommer få värmehuvudvärk lagom tills det att jag ska sova. Jag känner den redan trycka. 

Idag hade vi möte om tredjeåret. Man kan välja att antingen göra ett examensarbete, eller läsa en kurs. Jag vet helt ärligt inte vad jag vill göra. Men det är från en diskussion om detta som detta blogginlägg föddes. Kanske kan en examensjobbstes någon gång i framtiden födas från detta blogginlägg.

Are you fucking with me?I fuck you right back

Jag har den senaste tiden kört en ignoranstaktik mot Ben. Han klarar inte av att inte vara centrum för all uppmärksamhet, men jag vägrar numera att spela med i det spelet. Och detta pallar han inte med. Han ser att jag är nöjd och glad utan att svärma runt honom eller göra det han vill, och det sticker honom i ögonen. Som fan. 

Men jag har tagit detta beslut eftersom han betedde sig som en jävel. Tog mig och min lojalitet för given. Men se så fel han hade! 

Ett typexempel, och något som fick mig att ta ännu mer aktiva steg mot ignorans, var här om dagen när jag skulle laga middag. Vi(Jag och M) mötte honom i biblioteket, vi frågade om han ville ha mat, han kunde inte ge något svar. Han ville typ plugga och sedan gå till en pub, men det berodde på Alasdair, och vad han gjorde. Alasdair var hemma när vi kom hem, och ansåg att det egentligen inte var någon mening för honom att gå ut till en pub när vi skulle fixa mat. Så han stannade hemma, och av någon anledning så ansåg då Ben att han också var tvungen att komma hem. Och detta gjorde honom surig. Under middagen var han mest tyst, men när han öppnade munnen var han otroligt lynnig. Sedan när hans blodsocker nivå hade höjts bestämde han sig för att vara centre of attention. Han satte sig med Tyler och kollade på någon grej på min dator i en soffa, resten av oss fick inte se. Och helt ärligt så pallade jag inte tjafsa om det. Sedan klagade han på att vi inte kunde ta några beslut,och att vi förväntade oss att han skulle ta beslut och det ville han minsann inte göra. Tyler försökte ta denna konflikt, men det gick inte. Jag stod en bit bort och skrattade. 

Han klarar helt enkelt inte av att inte få det som han vill, när folk gör något annat än det han vill göra. Och speciellt när det blir som att han är utanför, den sista att komma till gruppen. Det han gör då är att kompensera detta utanförskap med att sätta sig i centrum. Och det funkar ju ibland. Men Inte med Mig. Inte nu. 

Igår hade vi ett sådant exempel med mig och Tyler, Ben kom upp till oss när vi pratade, och Tyler skojknuffade bort honom, för han skojknuffade sig in. Detta gjorde Ben skitsur, och jag såg honom typ inget mer den kvällen. 

Ja, detta är elaka metoder. Men If you're fucking with me, I fuck you right back.

Han mår säkert illa av denna behandling. Men egentligen  så orsakar han själv sin behandling. Och i viss mån måste han tåla lite av sin egen medicin. 

Men jag börjar se nödvändigheten av att fasa in honom i min ickeignorans sfär igen. 

Gig night

Don't let it get you down, you've got a project to run.

And the project failed

What keeps on getting to my mind is that you can't be that argumentative and be of 'girlfriendmaterial' you keep on scaring people off. Fuck girlfriendness, I am argumentative. 

I hate that they didn't take the bin out. It was bin night. I hadn't done it. So they can't blame me for doning it before they had the chance. They are just uselsess bastards. Really. 

We will probably end up writing a book together

Jag och Martin har ju som bekant ständigt intressanta politiska/filosofiska diskussioner pågående. Idag, och kanske även de senaste veckorna, har vi koncentrerat oss på rättvisa, och lite demokratisering. Efter vårt seminarium idag så kritiserade vi den käre Nozick, men även vår gamle vän Rawls. Ingen av dem har egentligen rätt, men båda har en poäng. Martin föll idag även tillbaka på sitt Nietzsche argument, han trodde att den här kursen skulle kunna svara på gamle N, men hans förhoppningar har nu tyvärr inte besannats. 

Det är verkligen väldigt roligt att diskutera med honom, trots att jag ibland får lite mindervärdeskomplex, för att han ibland använder en väldigt överlägsen ton, och liksom undervisar mig. Det är inte okej, men oftast så respekterar han min synvinkel på saker och ting, mestadels för att vi har så olika bakgrunder. 

Idag, nu när vi var nere och hade te-paus, så slängde han ur sig att We will probably end up writing a book together. 

Och ja, det känns minsann inte så främmande att det kommer att ske. Han är bra den där Martin.

Värmen ordnad, men inte rättvisan

I morse när jag kom tillbaka till huset var det fortfarande kallt. Så jag ringde hyresvärden och han kom förbi och ordnade det. Så nu kan huset bli varmt igen, men ännu är det ruggigt efter en hel helgs nedkylning. Tydligen är det så som husen här fungerar. De är inte ordentligt isolerade, utan man hettar upp teglet som ska hålla värmen. Fruktansvärt ologiskt. Men det kan vi göra nu i alla fall.

I morgon ska sociologen ha ett gig. Jag mobbade honom för hans rockstjärnedrömmar häromdagen, som alltid. Han går ju ett oanvändbart oseriöst program, så han måste ju ha något att falla tillbaka på. 

Min förkylning har inte blivit bättre. Idag känner jag mig som ett snorhuvud. Har ingen energi alls och blir andfådd av att gå upp för en trappa. Det är minsann något med mitt immunförsvar som inte riktigt står rätt till tror jag. Detta är nämligen den andra förkylningen jag har på en månad. Jag skulle inte varit ute och sprungit på stan i fredags, jag borde legat hemma i min säng. 

Min morbror, Chris, mobbar mig ständigt för min dialekt när jag pratar. Jag har uppenbarligen plockat upp Yorkshire (surprise surprise), men det är inte allt, tydligen så tappar jag t:n också. Så istället för att säga: But, What. Så säger jag Bu, och Wha. Alltså tänk But och What, men utan t. Men denna helg var min kusin och hennes kille där också, och jag kunde minsann inte säga ett enda ord utan att någon fnissade lite åt mig eller kommenterade på mitt uttal. Det roliga är ju att det inte är för att det är dåligt uttal, utan för att det är för bra. typ. Det är liksom FÖR Yorkshire. Och som Sue gärna påpekar så låter jag som en småkriminell förortsmorsa. Men jag njuter av det i fulla drag. 

Till mitt seminarium i morgon bitti ska jag läsa om Nozick. Jag läser nu ett utdrag ur hans bok på svenska. Jag märker två saker:

1. Nivån på min svenska är miljoner gånger högre än min nivå på engelska. Då menar jag akademisk. Smarto-formuleringarna kommer lättare och naturligare, jag kan omformulera men det blir inte simpelt. Detta är ju till viss del förståeligt, men jag har ju ändå för sjutton pluggat här i snart fyra terminer. Tycker att det borde ha förbättrats lite mer.

2. Trots denna insikt, så blir det ibland lättare att formulera mig på engelska. Jag läste ett stycke och skrev helt enkelt anteckningen på engelska. Antagligen för att jag haft föreläsningen på engelska och därför hade några färdiga formuleringar. 

Ja ja, nu ska jag och snorhuvudet försöka plöja igenom 15 till sidor om rättvisa. 

Nozick är för övrigt obehaglig som fan. Läskigt liberal, och jag undrar verkligen i vilken värld han lever(eller kanske snarare levde eftersom han dog 2002). 

Jag vaknade med blodig hand

Igår flydde jag som sagt och drog till mostern. Inte bara för att huset var kallt, utan även för att jag behövde en paus från Sheffield. Självklart kommer ju trevligheter upp då när man bestämt sig för att sticka. Blev bjuden på middag, men vad tvungen att tacka nej. 

Förkylningen min har inte direkt blivit bättre, jag trodde att den skulle förbättras av lite träning och ett varmt hus. Men icke. Jag nyser som en tok och har ont i huvudet. Detta är även anledningen till mitt trevliga uppvaknande i morse. Trots etsning av näsan så har de senaste dagarnas slitage antagligen rivit upp sår. I morse vaknade jag alltså av att min näsa blödde. Det blev panikletande efter pappersnäsduk. 

Jag flyr från kylan, för du kan inte göra nått ändå.

Huset är som sagt kallt. Men min säng var inte så himla kall i natt ändå. Men nu så drar jag till min moster, dels för att få lite husvärme och lite personvärme. 

Jag har inte gjort något arbete alls idag. Kom inte upp förrens vid 12 tiden trots att jag vaknade tidigt. Jag tror att kyla slöar ned en. Jag ville ju inte gå upp ur sängen, kunde inte duscha för inget varmvatten. 

Martin är för övrigt övertygad om att både diskmaskinen och tvättmaskinen värmer upp sitt eget vatten. Jag är inte lika säker. Men vi får väl se. 

I torsdags fick jag ett jobbigt sms, från Andy. Han är en kompis till Marta och Alix, en snubbe som hänger med oss rätt ofta och han är ganska sjysst, men lite patetisk. Och saknar vissa sociala skills. Han blir typ jätteuprörd över att tjejen som han gillar och har smsat lite med raggar upp någon annan. Liksom vad förväntar han sig från lite flirtande? exklusivitet?Men nu har han i alla fall precis fått en flickvän, vilket gör torsdagens händelser på Fuz, väldigt olämpliga.

Alltså: i Torsdags på Fuz så dansade vi och hade det kul som vanligt, och vi hade lite skojbråk. Han sade sedan efter ett tag; Emily, You're just amaaaazing!

Jag tog det med en klackspark, och sa att det klart jag är Amaaaazing!

osv osv i samma stil ett par gånger. 

När jag kommer ut från Fuz märker jag att jag fått ett sms: 

Why the fuck don't you have a boyfriend, lol? you're awsome. hope you've had a good night see you soon. xxxxxxx

EH? 

Jag funderade på att svara;

Eum, well I wonder that too, if you could give me an answer to that I would be very happy. But shut up you, you've got a girlfriend.

Eller:

Because I don't need one. But shut up you, you've got a girlfriend.

Jag undrar verkligen vad han tänkte med. Och jag vet att han säkerligen kände rätt mycket dagen efter ångest. För han är sådan. 

Huset är som sagt kallt. Men sängen var lite varmare än jag trodde den skulle vara. Men det betydde ju ingenting. 

Och så var det kallt, men lite vodka gör susen!

Vår värme har slutat fungera. Jag märkte det i morse innan boxningen. Den skulle ha gått på klockan 8, men klockan 10 var elementen fortfarande iskalla. Provade sedan att knäppa på den lite senare, men fortfarande samma resultat. Detta innebär nu även, efter en diskmaskin, en dusch eller kanske två och en tvättmaskin, så har vi inget varmvatten heller. 

Som tur är är det inte så fruktansvärt kallt ute, men nu för att sova har jag strumpor, benvärmare och en långärmad tröja på mig, förutom min flanellpyjamas. 

Kvällen klarade vi bra, eftersom vi drack absolut persikovodka. Vardagsrummet blev faktiskt ganska så varmt till slut!

Sociologen försöker rädda mig från kylan, och sig själv från sin ensamhet. Men det behövs inte, i alla fall inte från min sida. Kanske han behöver, eller verkligen han som det verkar. 

Vi kommer antagligen inte ha någon värme förrens på måndag någon gång. Jag emailade vår hyresvärd, men de kollar ju antagligen inte mailen på helgen. Så inget kommer att bli gjort förens måndag som tidigast. Blir nog aktuellt att belamra någons dusch och eventuellt även hus inom en snar framtid. Vid sådana här tillfällen blir man ju extra glad över att vårt universitiet har så fantastiska faciliteter. I vårt bibliotek som har öppet 24-7 finns det inte bara ett cafe och sköna soffor, utan även en dusch! Man kan helt enkelt leva i vårt härliga färgkodade bibliotek!

Och så här ser det ut!

I kväll lagade jag en mycket mycket god middag, det var kryddat ris med mandel och russin i, och honung och grapefrukt glaserad kyckling. Mycket lyckat enligt mig. Men mina matgäster, i synnerhet en av dem, var inte på särskilt bra humör. Antagligen för att han ville gå till puben, men ingen av oss ville göra det då. Han är minsann en enda stor klagomaskin. 

Nu ska jag och mina benvärmare krypa ned i sängen och försöka bli lite varma.

Bara ett ljud

Jag skulle nog inte äta just för tillfället om det inte var så att jag fick maten lagad. Jag ska aldrig mer klaga på Ben och Ali. De har minsann räddat mig nu för under dagen har jag ätit choklad och morötter. Och druckit massa te. Och hade nog inte ansett mig ha tid att laga mat,så det skulle kanske ha blivit en bagel till middag. Istället fick jag carbonara.

Jag satt just och ojade mig över min uppsats. Och att det känns som om den kommer att bli det värsta jag lämnar in. Ville bara få prata med mamma, och hoppades att hon skulle hjälpa mig att ordna till den. För nej, trots att jag är en andra års student, kan jag inte skriva uppsatser själv. Men mamma var inte online, och ingen var hemma. Så jag visste inte vad jag skulle göra. Då fick jag mat, och nu är blodsockerhalten återställd, och jag har precis pratat med mamma. Jag hörde direkt på hennes röst att hon var positiv. Hon peppade mig mycket, och sa att den var bra. Jag tycker väl fortfarande att den är alldeles för spridd, oanalystisk och egentligen inte säger något. Men att mamma peppade kändes bra. 

Det kommer inte att bli en väldigt bra uppsats, problemet ligger liksom på djupet. Men just nu finns det inget att göra åt det, mer än att göra den så bra som möjligt utifrån de förutsättningar jag har. För jag kan inte ändra argument nu.

så tillbaka till konsolidation!

Lyhört

Jag hade verkligen ingen aning om att det var så lyhört i vårt hus. Eller emellan husen. Har nu de senaste dagarna hört mina grannar väldigt mycket. Visst att de kanske är lite högljudda just nu, men det är verkligen i rummet bredvid, inte i olika hus liksom. Kanske är jag bara ovan vid att ha grannar så nära. Men det har fått mig att tänka på alla ljud som kommer från mitt rum. Speciellt musik ganska sent. 

Uppsatsen kryper framåt. Försöker nu få ihop något skrivet och referera samtidigt. Jag har så jävla dålig uppsatsskrivnings teknik.

Jag läser massa massa, för att sedan ha alldeles för mycket information så att det blir väldigt svårt att analysera. Jag återger faktan utan analys. 

Jävla skit. 

Skypelover

Jag skulle inte överleva utan skype.

Har precis pratat med mamma jättelänge om allt mellan himmel och jord. Och hon fick mig att lugna ned mig. 

Skype är alldeles fantastiskt.

Det är varmt i alla fall

Igår kändes allt bra med uppsatsen. Idag känns det skit. Trodde att det skulle lösa sig om jag bara renskrev mina anteckningar. Men det som det lett till är att jag inser att jag har för mycket detaljer och inte nog med analys. Det blir återberättande. Jag är fruktansvärt förvirrad, när jag egentligen inte har någon anledning till att vara det. Jag vill helt enkelt ta med för många variabler istället för att fokusera på endast de bästa.

På den positiva sidan dock; 

vårt internett fungerar igen(vet väl inte om det är positivt eftersom det distraherar)

jag har flyttat upp till den andra emilys rum, och här har det varit varmt hela dagen.

Slow slow slow

Langsamt sa utveklas kanske ett argument. Dock ar det bara en 2000 ords uppsats, och jag vill som vanligt ta med lite for manga aspekter, sa jag maste halla mig generell, men det ar svart eftersom jag last specifikt. borde verkligen ha gjort mer idag, typ last lite mer, men nu har jag 12 kallor som jag kan anvanda typ. Vet inte om alla ar anvandbara, men jag far val se till att de blir det. Maste renskriva alla anteckningar for att fa ett hum om vad som egentligen sags.
Min plan nu ar att fokusera pa distinktionen mellan start processen av demokratisering och underhallandet av demokrati. For bada processerna ar nodvandiga for att tillslut fa demokrati. Manga forfattare har fokuserat pa det ena eller det andra, men sett det som en kontinuerlig process, vilket det ju ocksa ar eftersom de foljer en viss kronologi. Men, den forsta processen foljs inte nodvandigtvis av den andra. Darav behovet att separera dem. Detta gor det aven enklare att se att det ar olika variabler som spelar in i de olika processerna, och att det kanske finns vissa nodvandigheter for att transformations processen ska paborjas. En fungerande stat till exempel. Nasta process, underhallet och overlevnaden av en ny demokrati, ar mycket mer komplicerad och har manga fler variabler och historien spelar en stor roll i denna process. Hur den tidigare regimen forlorade makten, vad for typ av regim det var osv. osv.

Nu ska jag ga och ata middag, blivit bjuden pa middag hos tyskarna med hela tjejganget. Det ar skont att slippa tanka pa mat.

Lost concentration

Det kanske märks att jag tappat koncentrationen lite. Min aktivitet på facebook samt här har ökat dramatiskt de senaste två timmarna. Jag kollar även min mail frenetiskt. 

Men det är kanske inte så förvånansvärt med tanke på att jag plöjt igenom tre artiklar om demokratisering hittils. Dock har jag inget argument. Alla argumenterar olika saker och kritiserar varandras metoder. Det råder en sjujävla oreda i argumenten. Ingen vågar säga att de hittar en orsak, men sen i argumentet så fokuserar de ändå på en. Det finns även de som står fast vid att inte hitta en orsak(för sådana förhållanden kan man inte hitta i samhälsvetenskap) inkluderar istället alldeles för många, eller alldeles för specifika. Detta innebär att det är alldeles omöjligt att jämföra processer, och det verkar även som om det inte går att starta en demokratiseringsprocess, för det handlar ju om saker som agenter inte kan kontrollera situationer. Eller så är det så att agenter styr hela processen, vare sig det är eliten eller massorna, så är det alltid agenter som kontrollerar processen. Men även detta gör det svårt att göra en teori av. 

Jag är vanligtvis skeptisk till att finna generella teorier, och föredrar att se skillnader istället för likheter. Men i detta fall så känns det som om det kanske finns faktorer som möjliggör eller underlättar eller driver utvecklingen av en demokrati. Och att dessa faktorer liksom är specifika för demokrati, som liksom ska vara slutmålet. Dock blir detta ännu en gång endast en teoretisk trevlighet, eftersom det finns väldigt många olika typer av demokratier. Även de 'etablerade' demokratierna i väst skiljer sig ju ofantligt från varandra, och har alla odemokratiska element i sig. Så där är vi tillbaka till att se olikheter istället för likheter. 

Förvirrande? Ja mycket. 

Det är inte bara frågor om vad som krävs för att en demokrati ska utvecklas, utan också vad en demokrati är. Och massa massa frågor under detta. Spelar tidigare regim roll? Ska det komma uppifrån eller underifrån? När är en regim demokratisk? Handlar det bara om val? 

nej usch jag vill inte ens börja tänka på alla frågor. 

Nytt ämne; 

Jag höll på att snubbla på ett lågt bord här i läsesalen förut. Tänk vad roligt det skulle varit. Jag hade nog asgarvat. Vilket ju är HELT fel att göra i den tysta läsesalen. Men det skulle nog ha lättat upp stämningen lite här inne. 

oh well, ska väl plöja igenom nästa artikel också, så att jag får gå hem någon gång. 

Jag förstår mig inte på väder

Imorse var det kallt men soligt. Och jag upptäckte att om man är vaken jättejättetidigt så är det faktiskt sol i mitt rum. Så jag åt en njutbar frukost i lite sol vid mitt skrivbord. 

Under dagen så har det varit kyligt, men nu så har det börjat snöa. Alltså SNÖA. I Sheffield. Jag trodde att snön skulle vara över nu när det är april, och speciellt så i England. Men nej, våra snömoln har lite mer att ge. Jag hoppas bara det slutar snöa tills det att jag ska cykla hem. Och att det inte ligger kvar för mycket snö.

Alltså HERREGUD

biblitekets tysta läsesal ska vara tyst. Man ska inte svara i telelfon.  Viska till bordsgrannen är kanske okej, men fan inte prata i telefon. Svara och säga vänta är kanske okej, men tjejen bredvid mig svarade just i sin telefon och började diskutera vad hon och den på andra änden skulle äta till middag! hon pratade med dämpad röst, men inte viska! nu står hon och viskar med sin kompis på bänken bredvid mig. 

alltså jag blir knäpp.

Idag gör det ont

Tränigsvärken kom ikapp mig redan igår. I slutet av dagen hade jag sjukt ont i ryggen. Imorse tränade jag igen, jag var lite tveksam till om jag verkligen skulle dit, dels berodende på träningsvärk och dels på grund av arbetsbördan. Men jag turboläste lite på morgonen och bestämde mig för att dra dit. Jag fuskade lite idag också, men tänkte mer på hur jag faktiskt slog slagen. Så kanske inte så intensivt, men mer teknik. Men nu gör det ont. Skitont faktiskt. Jag har svårt att lyfta armarna och så fort jag rör mig protesterar hela kroppen. 

Tur då att man inte behöver röra sig så mycket när man pluggar. 

Igår kom killarna hem. Men väldigt sent. Vet inte vad klockan var, men jag hörde hur de kom hem, dels för att de smällde i dörren men dels för att de satte på skithög musik. det var nog iof inte meningen för de sänkte den fort. Sen kommer dock Ben och knackar på min dörr, och säger; hey, we're home. Do you want some alcohol?

Eller något i den stilen, jag vet inte riktigt, eftersom jag sov. Eller halvsov eftersom jag redan blivit väckt. Vet inte riktigt vad jag svarar. Men han går. Senare hör jag hur de går ut igen. 

nu är det dags att turboläsa lite till. 

Ny Störning

Igår var det någon som nös, idag är det en snubbe med en datorfläkt som låter. Inte alls lika roande. De borde förbjuda högljudda datorfläktar. 

I en tyst läsesal så får man ju som bekant inte ha på mobiltelefonen, än mindre prata i den. Denna snubbe med datorfläkten fick dock just ett telefonsamtal, och han svarade! Han och jag sitter längst bort från dörren, och han säger i vanlig samtalston; 

Hello. Wait a sec. 

Jag tycker att detta är otroligt ohyfsat, men får äta upp min tanke när jag ser att han verkar ha något fel på benen. Vet i och för sig inte varför detta gör saken mindre anmärkningsvärd, kanske är det för att han inte kunde springa ut.(som faktiskt jag brukar göra, inte rusa, men liksom visa att man skyndar sig för att inte störa. Dock kan man ifrågasätta ickestörningsmomentet i att någon joggar sig förbi din bänk istället för att smyga sig förbi, men det är en principsak). För han hade ju ändå kunnat viska i telefonen. Det värsta är dock att han börjar prata innan han kommit ut genom dörren, typ sådär tre meter innan, som om han var i någon buffert zon där man är tillräckligt nära ute för att kunna prata i telefon. Men då skulle han vara i samma buffertzon när han sitter eftersom han är nära att vara utanför fönstret! 

Och han luktar indiskmatos. 

CV

Har varit i biblan sedan klockan 9 imorse, men har ännu inte läst ett ord. Det är nästan två timmar. Dock har jag skrivit ihop en ansökan för att få jobba på samma båt som Sue i sommar. Och satt ihop mitt CV. Det är så himla svårt att skriva ett 'covering letter'. Jag hamnar så himla lätt i floskler om att jag lärt mig si och så blabla bla. uppskattar blä blä blä, är bra på ta tata. 

Men jag vet inget annat sätt att skriva ansökningar. Man måste ju säga vad man kan och vad man vill. 

Jag har ännu inte skickat iväg detta brev. Det kanske blir ändringar under dagen. Jag vill ju jättegärna ha detta jobb, så brevet måste bli bra. 

när jag kom hit imorse var det bara jag och två aseater i gröna läsesalen. och typ kanske 4 andra personer, förutom personal, i hela biblioteket. Helt sjukt. 

Var och boxades igår. Det var skitkul. Steve var inte där, men en annan kille som heter Dave tränade oss. Det var circuit training, vilket betyder konstant träning, kombinationer, 15 sek raka slag, kombinationer, 15 sek uppercuts, kombinationer. Mellan ronderna 10 av någon styrkeövning. tre ronder sparring, och sen styrka, 10 av varje och igår, 3 45 graders magöving emellan. Detta betydde alltså Ingen Vila på en timme, konstant intensiv träning. Det var alltså inte världens bästa dag att göra comeback på. Men jag fuskade lite, och gjorde inte alla övningar, tog det lite lugnt. annars skulle jag ha spytt. 

Det som var sjysst var dock att Dave kom ihåg mig och mitt namn. Och han lät mig sparras. Och han frågade var jag hade tagit vägen nu när jag inte varit där och tränat. Så det kändes välkomnande, trots att det bara var jag som var tjej som tränade. Det allra bästa är att jag inte har sjuk träningsvärk idag, trodde att jag inte skulle komma ur sängen, men jag är bara lite öm i axlarna och baksida lår, känner självklart i kroppen att jag tränade igår, men inte så ont som jag trodde. 

nej nu har det verkligen gått två timmar. Pluggdags

I biblioteket

Det händer minsann alltid roliga saker i biblan. Nyss var det en kille som nös och sa: excuse me. I vanlig samtalston. Eller liksom som han skulle sagt om han satt med sina kompisar och fikade. Jag undrar om det var så att han bad om ursäkt till oss andra i läsesalen, eller om det bara var av vana. Att han blivit strängt uppfostrad till att alltid be om ursäkt när han nyser. 

Övriga upplysningar: 

Vi har fortfarande inget internet hemma. Jag vet inte alls vad som har hänt. 

Jag pratade med Martin igår när jag väntade på tåget, och frågade lite vad som hade hänt i england medans jag var borta; 

I got us a new vacuum cleaner, that's about how exciting it has been.

Det roliga är att han faktiskt var alldeles engagerad av denna nya dammsugare, den hade tydligen någon typ av extra sug/motor så att vi Verkligen skulle få upp skräpet ur heltäckningsmattan. Wow, tänkte jag. Helt fantastiskt. 

Lisa: jag har nu mer och mer börjat se fram emot att jobba med dig i sommar. Förlåt mig bara för att jag inte hoppar runt och är alldeles sprallig(som du hehe) över det. Men jag ser faktiskt fram emot det jättemycket!

Vuxenpoäng

Idag insåg jag att min prövotid på körkortet gått ut. Jag minns när jag tog körkortet och tänkte på hur lång tid det skulle vara tills det att min prövotid gick ut. Och vilken betydelse det hade. Det betyder ju att man har körkort På Riktigt. Och nu passerade den dagen utan att göra någon större notis av sig. Tror jag. Eller något speciellt kanske hände den 11 november 2007. Hur som helst är jag ju då mer vuxen nu när jag har körkort På Riktigt. 

Jag undrar lite vad för andra vuxenpoäng jag lyckats samla på mig.

Jag har ju flyttat hemifrån, typ tre gånger. Ger åldern för första flytten och geografiskt avstånd mer vuxenpoäng? I och för sig så har jag ju flyttat hem mellan alla flyttar. 

Jag har ju typ delad ekonomi med killarna i England. Vi delar ju på det mesta, som mat, dryck och annat nöje. 

Jag har ju typ fast jobb, alltså mina studier. Men det är väl också så fast det kommer att bli.

jag bor ju i ett hus, inte i studentrum. Dock äger ju ingen av oss huset, och det är ganska så skruttigt, men det är ett hus.

Vad mer?

Jag använder 'vuxenord'. Men det kanske är mer pretto än vuxet. 

Jag har faktiskt inga bonuskort. Och det är jag stolt över, för även om jag får rabatter etc. så är jag lite paranoid över hur de samlar på sig information om hur, var och när jag shoppar, 'för att kunna kundanpassa erbjudanden' de skickar till mig. Men om jag sattes in i någon typ baserat på vad jag handlade,skulle jag nog klassas som en medelklassfru alkoholist. Jag undrar lite vad för erbjudanden man då skulle få! Blöjor och rödvin. 

Nej fy sjutton, nu måste jag sova. 

 

Ensam hemma

Idag har jag inte gjort något alls av mitt plugg. 

Jag vaknade väldigt sent. Klockan 11. slumrade runt lite innan jag kunde förmå mig att äta frukost. Insåg då att jag var ensam hemma. Fortsatte då med att göra ingenting. Försökte inte ens förmå mig till att plugga. 

Bestämde mig för att sy den där väskan som jag planerade igår. Trodde ett tag att jag inte hade nog med tyg, men det visade sig att det funkade, den är kanske lite för smal ändå. Men den är fin, finare än jag trodde att den skulle bli. 

När jag var klar med den så insåg jag hur mycket jag njöt av att vara ensam hemma. Själv. Hemma. Det är liksom absolut inte samma sak i Sheffield. Trots att jag bor där och har bott där rätt länge nu, så känns inte huset som mitt hus. Jag delar med folk. Inte familj utan med folk. Jag har liksom ingen rätt till huset. Jag har mitt rum och delat badrum och kök. Det är allt. Här hemma kan jag känna att jag är hemma i alla våra rum. Det är inte bara mitt rum som jag är hemma i. Då när jag är ensam hemma har jag liksom verkligen full äganderätt till alla rum. Jag kan vara var som helst och inte stöta på någon. Det är en enormt skön ensamhet. 

Det faktum att jag bor i skogen bidrar nog också, det finns inget folk runt omkring, inga ljud-  bara skog. 

Idag har jag njutit av att vara ensam och själv. Därför inte pluggat något alls. 

Nu har min pappa kommit hem och jag ska fika med honom. Sen ska jag åka på middag. 

jag ska sy en väska i morgon. Den ska vara i jeanstyg och så ska jag spraya svart mönster på den. jag skulle vilja sy en väska i lite tjockare jeanstyg, men jag tror inte att vi har något sådant hemma. så det får bli tunt. det kanske blir bra. jag skulle egentligen vilja ha lite guldfärg också.

idag har jag försökt plugga, men det gick inte bra. jag kunde inte koncentrera mig. jag trodde verkligen att demokratisering skulle intressera mig mer. kanske är det för att jag har lite generell småpanik över uppsatsen som jag inte kan komma igång med det. men om jag får sy den där väskan imorgon så kanske det kommer igång. 

idag har jag även (antagligen) fått jobb på posten. och antagligen löst det med min augusti situation. 

Susanna är i Berlin nu. Det har liksom börjat gå upp för mig. Ännu mer så kommer det bli i sommar.