Emilou och Dr Emilou

Jag fick min lönespec idag och det har börjat stå Dr på dem nu. Och det känns som en så himla konstig grej, att jag nu helt plötsligt har en titel framför mitt namn som aldrig kommer försvinna. Själva titeln spelar inte någon roll, men att den alltid kommer att vara där. Det känns konstigt.

Emilou och att växa ikapp, växa ihop.

Jag fyller snart 28 och jag tror att vara 25+ passar mig ganska bra. (Så pass bra att jag slutat tänka på hur gammal jag är, och när jag var i Australien i somras påstod att jag var 25...)
Jag har alltid varit lillgammal och kommit bättre överrens med de som är äldre än jag. Så det är kanske inte förvånanade att jag nu när jag blivit lite äldre liksom växt ikapp. Jag kände mig alltid lite obekväm när jag var yngre, hade inte så stor lust att göra alla de där oansvariga sakerna som skulle göras på universitetet. En del oansvarigt gjorde jag väl, men jag höll nivån ganska låg. Men samtidigt var jag obekväm med att göra de mer vuxna grejerna, jag var ju faktiskt fortfarande student och under 25. Så hela grejen med att köpa lägenhet, skapa bo, barn osv. det kändes också väldigt främmande. Jag kände mig liksom mittemellan, tudelad. Lite vuxen lite ung. Typisk ungvuuxen alltså.
Men de senaste åren typ efter 25 så har de två delarna växt ihop, och jag är bekväm med att vara ung vuxen. Jag har växt ikapp, växt ihop. Fan vet vad som händer när jag fyller 30!

Emilou är trött

Klockan är bara 10 och jag är redan trött. Mest trött i kroppen, trött i huvudet. Inte så att jag skulle kunna sova, men trött så att jag skulle vilja göra något helt annat än läsa och kolla på dator skärmar. Min hjärna är trött.

Emilou och avhandlingen

Ibland (ganska ofta egentligen) går jag tillbaka till min avhandling för att hitta källor eller rent av kopiera text därifrån till en artikel. Detta är oftast inte en så trevlig upplevelse, för det betyder att jag skriver på något och inte riktigt känner för det. Men så ibland när jag tittar tillbaka på min avhandling så förundras jag över att jag faktiskt skrivit den. Att JAG har knåpat ihop cirka 70,000 ord. Och försvarat detta arbete. Och så slår det mig att jag ju är doktor. Att det är uppbringandet av dessa 70,000 ord som gjort mig till doktor. Det är rätt galet.

Emilou och uppförsbacken

Jag hade hoppats på en nystart, omstart nu till 2015. Att de där sakerna som kändes jobbiga och gick emot förra året skulle klaras upp och det liksom skulle bli lite lättare att ta mig fram i vardagen. Men än så länge har uppförsbacken fortsatt. Jag börjar året med dunderförkylning som aldrig verkar bli bättre. Min kondis är nu så dålig att jag blir andfådd av att gå upp för trappor, och jag som brukar gå snabbt måste be folk att gå långsammare för att jag inte hänger med och jag har inte cyklat till jobbet sen jag kom tillbaka.
Jag kollar på lägenheter men hittar inget som egentligen lockar. Eller så är det som lockar inte längre till salu. Men vi måste flytta från vår lägenhet. Vi har nu inte bara mögel på väggen vid ytterdörren, och i matsalen, men även i vårt köksskåp.
Och inatt blev Ds cyckel stulen från vårt skjul.