Hur man överlever som doktorand 4

Man skaffar sig drömmar. Just nu drömmer jag som mest om att skaffa en egen lägenhet. Hyra eller köpa får min ekonomiska situation avgöra, men jag vill ha något eget. Jag vill få inreda, pyssla och köpa möbler. Jag vill ha ett mysigt mörkt sovrum och en mjuk säng. Det gör inget om det är litet, bara jag har en stor, helst walk-in, garderob så att jag får plats med alla mina kläder och skor. Men det är också viktigt att kunna släppa in ljus om jag så önskar, jag vill därför ha ett stort fönster, men dekorera det med tunga mörka, och kanske viktigast mörkläggande, gardiner. Jag vill ha en fårskinnsfäll (eller två om jag inte har sängen längs med en vägg) så att jag slipper kliva upp på ett kallt golv om mornarna. Om jag har ett till rum, vilket är ganska standard här, så vill jag att de ska ha stora, eller kanske säger man bäst långa fönster, gärna med en bred fönsterbräda så att man kan lägga kuddar i dem och sitta där och dricka te. Jag drömmer också om att ha en stor fotölj, nästan en tvåsits, som jag kan kura upp mig i när jag läser. Jag har sett en butik som säljer helt fantastiska fotöljer, men också dyra. Jag vill ha ett stort skrivbord och bokhyllor fulla av böcker längs med väggarna. Jag vill ha trägolv. Trots att detta kommer att bli kallt i engelska-icke-isolerade-hus, för det är bättre än heltäckningsmattor ändå. Kanske kan jag stå ut med en heltäckningsmatta om alternativet är skit-parkett. När jag beskriver detta tänker jag mig en av lägenheterna som jag sett nu när jag kollat efter lägenheter, men det var en tvåa, och jag har inte råd med det. I alla fall inte om jag vill bo själv. För bo själv vill jag nog. Trots att jag ibland känner mig ensam och övergiven. För det vore ju värre att bo med någon och ändå känna sig ensam. Då är det bättre att bo själv frivilligt. Men det är inte bara den självvalda ensamheten som lockar, utan också att ha ett kök till mig själv. Ett kök som jag inte behöver dela. Jag vill ha mer än ett skåp att leva i och ur. Jag vill slippa dela diskningsplats, jag vill slippa dela kylskåp och frys.

Jag vill skapa mig ett hem.

Nostalgi

Jag åker till Sheffield nästa helg, för att fira min födelsedag. Idag pratade jag med Martin för att berätta att jag kommer upp, och vi började prata om dåtiden och framtiden. Han hade kommit underfund med att han nästa år skulle vara den enda som var kvar i Sheffield från vår årskull, och det hade gått upp för honom hur sorgligt det skulle vara. Jag försökte peppa genom att säga att även om folk inte var kvar så kunde man ju fortsätta vara vänner och hålla kontakten, men så sa han något riktigt sant: Grejen är ju inte den att man förlorar vännerna, utan det att typ han, jag, Ben och Alasdair aldrig igen kommer att bo tillsammans i ett hus i Hunters Bar.

Och så slog nostalgin till. Jag minns hur sjysst och mysigt det var att bo med dem. Även om det också var väldigt jobbigt ibland så var det mysigt att ha folk omkring sig. Jag mins kvällarna med vin i vardagsrummet, kvällarna med sisha och film i Martins rum och middagarna. Självklart minns jag även bråken, spänningarna och stöket, men de bra minnena tar självklart över. Jag minns mina och Martins långa långa pluggdagar och tepauser, mina och Bens intressanta diskussioner och Alasdairs lugna existens.

Martin frågade om jag någonsin hade hemlängtan till Sheffield, och det klart jag har det!

Lite nostalgi

Herregud det är två år sedan jag flyttade hit. Pratade med Marta och Alix häromdagen om att det inte känns som om jag förändrats mycket, men bannemig det har jag nog.

Jag minns när jag bodde i Opal, och när jag träffade Martin första gången, och liksom hela förra året var ju en evighet i sig. 

jag saknar det. jag saknar att bo med Ben och Alasdair, trots att det är jävligt skönt att slippa allt tjafs.

jag saknar massor att bo med martin.

Detta gör mig glad:

"Ben Dunmore wishes he still lived with emily. somehow, scones and gossip girl just aren't as good" 

fylla igen.

jobbade ganska bra idag på dagen. men har fortfarande inte riktigt fått allt gjort. därför blir det fylla ikväll. ja jag vet, ingen logik. men fylla kräver ingen logik. 

pratade på puben om kvinnors orgasmer. i förhållande till vetenskapen. feminism. feministiska argument. tydligen är det vetenskapligt bevisat att kvinnor är minst kåta när de har ägglossning. och det motbevisar tesen att sex är endast till för reproduktion. jaha ja. 

man använder alltså något vetenskapligt bevisat för att motbevisa något som ska vara vetenskapligt bevisat, men har ett manligt bias. jaha ja. 

det är kärlek ikväll. näst sista kvällen innan tyler åker tillbaka till USA. sista kvällen för fylla innan jag och Martin har jobbiga tentor. Sista kvällen innan sommaren. Det ger kärlek. Man vet att man inte kommer att ses på ett ganska bra tag, och man vet inte vad som händer i höst. Kommer Ben att hoppa av? Kommer jag och Martin hänga trots att vi inte bor tillsammans? kommer jag och Ben och Alasdair hänga trots att vi inte bor tillsammans?

Man vet inte. Därför är det kärlek. När vi fortfarande har varandra. 

Kärlek under fylla. Vilken jävla kärlek. 

okej 2

Jag måste verkligen sova. Men måste också få ut lite frustration.

Det har varit en väldigt händelserik vecka. 

Den senaste månaden(? håller inte riktigt koll på tiden längre) har varit jäkligt kul. Alla dessa män har lyst upp min vardag bara genom att vara jävligt vaga. inte för mycket liksom. Men lagom lite för att vara något man känner, men inte pratar om. Mer än här då. 

Önskar att jag kunde få vara där. för honom. men antar att det är bra att jag inte är det. Work on that now. 

usch. jag lovar, snart kommer uppdatering om boxare, mormor, tjejerna och de där andra männen. har saker på gång, men aldrig tid att skriva ned.

31 timmar, tillbaka i Sheffield

ja då, mormor min gjorde mig galen. 

Det första hon sa var att det var onödigt för mig att vara där, och vidareutvecklade det till att jag var bortskämd. Mer om det kommer i morgon. Finns en hel del frustration att få utlopp för. Idag har jag nog varit tystare än jag varit på väldigt väldigt länge. 

Resan hem skulle varit smidig. Men det var, som alltid, fel på tågen. Så väntade en timme i Derby, fick sedan åka buss till Sheffield. Så, jag började min resa hem 20.34, kommer hem 23.30 ca.

Träffade min seminarieledare på tåget. Det var roligt och trevligt. Kom fram att hon inte gillade kursen alls! Hon hade rest med 19.20 tåget från London, och kom hem samtidigt som jag. Och hon hade kunnat undvika den delen av tågrälsen som orsakade förseningar. Jobbigt. 

Men, något som gjorde mig glad var att nu när jag kom hem förväntade jag mig kökstök, precis som det brukar vara när jag inte är hemma. Men, Icke! De hade faktiskt dammsugit vardagsrummet! visst, de hade inte städat efter sin middag, och de har Fortfarande inte skurat golvet från Valborg. Men, det var Bättre, mycket bättre än jag hade förväntat mig!

Mer kommer i morgon. Tisdagen var en bra dag. Massa pepp. 

men nu ska jag sova lite. Ska försöka få en tid med doktorn imorgon.

vad du än tror är det ingen fara (utvärdering)

Jag hade rätt. Det är inte underligt mellan oss nu. 

Lördagen blev lite småkonstig. När jag kom hem från att ha ätit frukost ute var han sådär smörsnäll,pratade med den snälla rösten, den som inte säger för mycket. Den som är ganska osäker på hur den ska hantera situationen, så den går på defensen. Försiktigthetsåtgärder. Det är ju ganska förståligt att han gör så, med tanke på reaktionen från mig förra gången. Men min reaktion hade ju mycket att göra med hans beteende. Denna gång är han som sagt helt vanlig. typ. Lördagkvällen spenderades på Article launch night. Han var ju upptagen med det, men det kändes ändå som om han undvek mig, och att prata med mig. Men jag vet inte, det kan ju bara vara att han var stressig. Men fick ändå de där vibbarna att han inte vågade prata med mig,  tänk om jag då trodde att han ville ha mig igen! Ve och fasa! Det var ju inte det han menade. Hela den frånskjutningen igen. För när han skjuten ifrån så, betyder ju det att han antar att jag vill ha honom. Hela tiden. Förra gången så trodde jag väl det, och till viss del nu också, jag menar jag hade ju inte haft något emot att dela säng med honom i lördags också. Men nu är jag även mer säker på att jag inte vill ha honom. Så frånskjutnings grejen tillskriver mig känslor, som han agerar på, som han inte kan vara så säker på att jag har, för jag är inte säker. 

Igår däremot var han bra igen. Vi satt i soffan och kollade på datorn. Och han kunde sitta i samma soffa som jag. Det var ju något han kände att han inte kunde sist. Jag vet inte vad det betyder, och det spelar faktiskt ingen roll vad det skulle betyda eftersom just nu är det bara bra. Eller liksom lugnt. Så vad jag än tror att dessa saker betyder, vänskap, kärlek, attraktion, game, så är det ingen fara, för ingen av de sakerna har denna gång ställt till något. Säkerligen delvis på grund av, eller kanske tack vare, min relaxade attityd. Jag är grymt stolt över den. 

Det kan hända att jag räddade article kvällen med att prata mycket med en av medlemmarna i Crack Spock. Alltså, Oscars kompis, Christoffer. Så han insåg väl att jag hade andra saker att bry mig om. Christoffer och jag pratade rätt mycket den kvällen och vi höll med varandra om massa saker, kom riktigt bra överens. Men det känns lite som att vi kom för bra överens för att det skulle vara bra. Kändes som om vi ville komma överens, och därför vände vi sakerna vi sa så att vi höll med varandra. Det blev liksom lite för bra. Lite för unisont. En sådan där som man kommer ihåg att man kom överens med, men så när man träffas igen så hittar man inte det där som man hade, för det fanns ju inte. Om man inte anstränger sig igen. Då kanske man kan hitta det, men det kommer inte naturligt.

And it happened again(Emilys män IIII; men inte lika illa denna gång)

Can I sleep in your bed?

Vi visste båda var det skulle leda. Han satt på min säng i sina boxershorts. Och vill ha lite company. 

Egentligen kan man leda det tillbaka ända till början av kvällen. Han kom in i As rum och var glad över att se mig, och gav mig en liten snabb 'välkommen hem' massage, as he was passing.

Sen bråkade vi i och för sig. Men han lagade mat åt mig.

På klubben var han liksom mån om min uppmärksamhet, och närhet. Vi gick ut tillsammans och stod på uteplatsen och pratade om Alix och hans ex. Hade de där vibbarna, som vi inte haft på länge.

Men jag läser nog för mycket in i situationen. Han booty ringde Alix, och ville gå till en annan klubb för han ville pull a horrible girl. 

Det var en fras som kept on poppin in to my head. Kunde inte riktigt släppa att jag kanske var den tjejen, eller nästan ännu värre, ett substitut för den tjejen. Jag tänkte också samma sak som sist I'm not his type of girl. Jag sade detta till honom. Men han besvarade bara den ena. Vi pratade om många bra saker. Hittade tillbaka till vår connection. Som kanske inte är en connection, men i alla fall är en connection när vi har den. Vid ett tillfälle tror jag att vi pratade om maten till och med. Och jag sa att han inte var så lätt att vara med alltid för han skjuter bort folk. Han höll inte med. Jag kommer inte ihåg att jag sovit något alls i natt. Har väl antagligen sovit lite, men känns inte så, det är ju så svårt att sova två. Vi kom ju hem vid tre, fylleåt, och lade oss vid 4 kanske. Och han lämnade mitt rum vid 10.  

Det är mycket lättare att hantera denna gång av någon anledning. Nu så här i efterhand. Denna gång kommer det nog inte bli konstigt mellan oss. För denna gång betyder det inget för mig. Det har liksom hänt förr, jag vet vad som gäller. Vi pratade inte om det alls denna gång. Behövdes ju liksom inte.

Han var fin nu på morgonen. Väldigt hållomig. Han sa också att jag hade fin hud. Jag sa tack, vilken underlig kommentar. Det tyckte inte han because its everywhere. Jag undrade hur hud inte kunde vara fin, han sa att den kunde ha hål, eller vara oljig. Och min var inte det. Så jag tackade och tog emot. Sedan gick han ned till sig. 

Oscar är här!

Shit jag har glömt att säga; oscar kommer hit!

och han är här nu!!

Det är underligt hur jävla fort Benjävlen kan vinna tillbaka my liking. 

hatade honom tidigare idag. För att han är en jävla idiot.

Jag är inte med i kollektivet längre. för jag är aldrig hemma. 

vi hade ett bråk. rätt jobbigt. för han är som han är. 

men nu har vi en av de bästa kvällar på länge.

jag hatar dem

jo jag hatar hatar hatar hatar dem

hatar hatar hatar dem

jävla idioter

har varit på två husfester i kväll.

det är bara så jävla typiskt dem.

jag hatar att man aldrig får något tillbaka.

jag vill verkligen vara kompis med honom, för när han är bra är han Bra.

Men han ger aldrig något tillbaka, för han är fuckad. Och då pallar jag inte med,

jag erbjöd mig att laga middag idag. Men de hade inte diskat efter deras middag igår. Jag visste att det skulle vara så. De är så jävla inconsiderate. de vet att jag blir arg över det. men skiter i det. så jag fick diska deras disk från igår för att laga mat till dem idag. Jag är så jävla less på att vara den som är snäll, och sjysst.  

det värsta är att det inte går att prata med honom om det. för  han är dum i huvudet. 

nu ska jag sova bort argheten

Ja herregud så det svänger

Ben gjorde slut med sin tjej igår. Helt sjukt. Han kunde inte ge någon bra anledning, mer än att hon inte kändes rätt. Jag trodde verkligen på dem, han betedde sig ju så annorlunda med henne än med de andra. Han såg henne inte som en räddare, eller någon som var hans själsfrände. Men så var det det som fick honom att göra slut med henne också. 

Han vill ha art, culture and silence. someone I dont have to talk to all the time. Someone who I can fight with. 

Och Hanna var uppenbarligen inte detta. Hon höll med, kom från en för annorlunda bakgrund. Så han kunde inte connecta. 

Jag tycker att han lägger för mycket vikt vid att vara som sin tjej. Eller ha samma historia, liksom vad spelar det för roll? 

För honom gör det tydligen det. Jag kanske bara måste fatta det, eftersom jag  själv inte har haft så pass brokig bakgrund, kan jag ju inte fatta hur mycket sådana saker betyder.

Men han underskattar ju liksom folks förmåga för att känna empati. Visst att folk inte kan Förstå, för de har inte varit med om samma sak, men folk kan ju förstå. Och faktiskt om han hittar någon som är lika fuckad som han så kommer antagligen förhållandet vara precis lika fuckat. 

well well, han får väl leva som han vill. Jag är bara glad att vi har hittat tillbaka till varandra. Men jag hatar att det måste vara han som 'tillåter' det. Och att jag glatt går in i relationen igen. 

Fast så är det kanske inte riktigt ändå. Jag har ju faktiskt arbetat honom in mer i min ickeignorans zon de senaste dagarna. Typ pratat med honom. Så det är nog alltid en tvåvägs grej. 

thursdays are for fun!

Idag har jag inte skrit på min uppsats, kommit ytterst lite längre på min statistik uppgift, men haft en jäkligt bra dag(det är nog för att det är din födelsedag Sue).

Jag har spenderat praktiskt taget hela dagen i politikinstutionen. Först med ett seminarium, sedan det numera något av en tradition snacket med F på lunchen, snabbläst två artiklar, och i och för sig haft ett rätt dåligt demokratiserings seminarium. Men sedan ett produktivt möte om statistik uppgiften, och sedan boxats.

Jag älskar regn. Det har regnat idag. Men det var vårigt regn. Ett lätt regn, som när molnen sprack upp luktade gott. Solen värmde emellan skurarna. Det var liksom fräscht. 

Boxningen var både jobbig och kul. Det var massa Bra snubbar där idag, så jag kände mig lite oproffsig, och malplacé. Men så gjorde jag mina blows med en snubbe som gav mig komplimanger; 

have you been here a lot?

Yeah, for about a year, on and off.

Well, you can really notice that. You've got a boxer style.

eum, well thanks,but I think you're exagerating, I'm not good, really.

well most girls don't even know how to hit. 

och sedan fick jag skjuts hem av Steve. Det var sjysst. Han ska ha en show den 18e maj, vore kul att gå och kolla. 

Sedan när jag kom hem var vardagsrummet och köket alldeles rent och kath hade precis kommit med en tårta till Martin. Så jag åt lite tårta innan jag gick till Marta och Alix och kollade på film med hela gänget. Jag var på riktigt bra humör. 

Imorgon ska jag skriva min statistik grej, och på lördag och söndag ska jag banne mig få ihop något till den där uppsatsen. Den är ju inte svår egentligen. det är bara jag som gör det svårt!

I natt jag drömde

Jag drömde i natt att jag var på en husfest med Ben och Alasdair i London. Det var ett helt sjukt grymt hus med en innergård. När jag kom stod de där ute och rökte med några snubbar, var av en vad en jättekänd DJ. En av snubbarna och han bestämde sig för att göra en mix tillsammans (och eftersom detta var en dröm visste jag att den mixen blev jätte känd,och det var coolt att ha varit på den festen). Huset hade liksom torn i hörnorna, lite som en borg, det var byggt av ljus sandsten, och ovanför porten var det en stor målning. 

Rummen var jättestora och hade ljusa tapeter, det var ett väldigt skirt  ljus och skira färger. Det var lite som ett 1700-tals slott. Vi gick in i ett rum, och självklart drogade en massa där, jag kände mig lite obekväm. En tjej ställde sig på händer och gick ned i brygga, men landade på bordet och gled sedan av bordet i ett frenetiskt fnitter. Jag såg på henne med avsky. 

Sedan gick festen utför. Jag skulle gå på toaletten, hittade den, den var väldigt fin den med, men någon hade inte spolat, så jag börjar med att spola, men då går något sönder och en vit massa sprutar ut från sidan av toaletten. Jag springer ut, hittar Martin, han försöker hjälpa mig. Men vi gör det värre och det blir översvämning. Föräldrarna kommer och vi alla måste hjälpas åt att fixa översvämningen. Men först blir jag arg på Martin för någon anledning, och slår honom. Ger honom faktiskt en ordentlig omgång. Säger förlåt och vi börjar jobba med översvämningen. Så visar det sig att Abis bror är där också, och vi börjar leka med grejerna som ligger på marken för att göra det möjligt att gå. Först drog han och hans kompis mig och då var jag tvungen att bevisa att jag orkade dra en av dem, och det gjorde jag. Men vi ramlade också. 

Ja herregud, vilken dröm!

Två tankar mitt i allt

Girighet. Jag hatar girighet. Ändå så dras jag in i giriga beteenden. 
Vill ha mest vin, vill ha mest mat, mest bröd mest mest mest. Ingen annan ska få mer. Även om jag inte riktigt vill ha just precis nu, så bunkrar jag upp för att jag kommer ju antagligen vilja ha senare. Alla andra gör ju likadant.

Jag tycker girighet är riktigt fult.

Du vet de där ögonblicken. De där där man får ögonkontakt. Ögon Blicken.

De som betyder något. De som talar innan munnen öppnats. Innan stämbanden ens är redo.

Du vet de där ögonblicken. De där när du tar ett steg åt fel håll. Ögonblicken.

Säger ett fel ord. Gör en fel sak. Och allt som byggdes upp eller fanns i Ögon Blicken bara försvinner. På ett ögonblick. 

Martin went missing

Jag kan nu lägga till en sak på listan över mysteriskt försvunna saker. Martin försvann ikväll. 

Vi var i en affär, hans mobil ringde och han gick ut. När vi kom ut var han inte där. Vi ropade på honom, men fick inget svar. Vi gick till en kebab, och ringde honom under tiden. Efter 15 minuter bestämdev vi oss för att ringa polisen. Vi fortsatte att ringa honom, men fick inget svar. Vi gick tillbaka till affären, till puben och ringde och ringde. men inget svar. Blev jävligt oroliga. Efter en halvtimme ringer han upp mig. Det visar sig att han pratat med sin tjej hela tiden. Jävla martin. Varför gick han ifrån oss? han trodde att han följde efter oss. han hörde oss ropa, och svarade. Men vi hörde uppenbarligen inte honom. Han hade gått någon stans för att få prata ifred med sin tjej. Jävla martin. Vi såg honom inte när vi kom ut, han trodde han följde efter oss, men uppenbarligen gjorde han inte det. Jävla martin. 

Nu ska jag sova. Fy fan om han varit borta på riktigt. Han tog det inte ens seriöst, tyckte att vi överreagerat. jävla Martin.

Are you fucking with me?I fuck you right back

Jag har den senaste tiden kört en ignoranstaktik mot Ben. Han klarar inte av att inte vara centrum för all uppmärksamhet, men jag vägrar numera att spela med i det spelet. Och detta pallar han inte med. Han ser att jag är nöjd och glad utan att svärma runt honom eller göra det han vill, och det sticker honom i ögonen. Som fan. 

Men jag har tagit detta beslut eftersom han betedde sig som en jävel. Tog mig och min lojalitet för given. Men se så fel han hade! 

Ett typexempel, och något som fick mig att ta ännu mer aktiva steg mot ignorans, var här om dagen när jag skulle laga middag. Vi(Jag och M) mötte honom i biblioteket, vi frågade om han ville ha mat, han kunde inte ge något svar. Han ville typ plugga och sedan gå till en pub, men det berodde på Alasdair, och vad han gjorde. Alasdair var hemma när vi kom hem, och ansåg att det egentligen inte var någon mening för honom att gå ut till en pub när vi skulle fixa mat. Så han stannade hemma, och av någon anledning så ansåg då Ben att han också var tvungen att komma hem. Och detta gjorde honom surig. Under middagen var han mest tyst, men när han öppnade munnen var han otroligt lynnig. Sedan när hans blodsocker nivå hade höjts bestämde han sig för att vara centre of attention. Han satte sig med Tyler och kollade på någon grej på min dator i en soffa, resten av oss fick inte se. Och helt ärligt så pallade jag inte tjafsa om det. Sedan klagade han på att vi inte kunde ta några beslut,och att vi förväntade oss att han skulle ta beslut och det ville han minsann inte göra. Tyler försökte ta denna konflikt, men det gick inte. Jag stod en bit bort och skrattade. 

Han klarar helt enkelt inte av att inte få det som han vill, när folk gör något annat än det han vill göra. Och speciellt när det blir som att han är utanför, den sista att komma till gruppen. Det han gör då är att kompensera detta utanförskap med att sätta sig i centrum. Och det funkar ju ibland. Men Inte med Mig. Inte nu. 

Igår hade vi ett sådant exempel med mig och Tyler, Ben kom upp till oss när vi pratade, och Tyler skojknuffade bort honom, för han skojknuffade sig in. Detta gjorde Ben skitsur, och jag såg honom typ inget mer den kvällen. 

Ja, detta är elaka metoder. Men If you're fucking with me, I fuck you right back.

Han mår säkert illa av denna behandling. Men egentligen  så orsakar han själv sin behandling. Och i viss mån måste han tåla lite av sin egen medicin. 

Men jag börjar se nödvändigheten av att fasa in honom i min ickeignorans sfär igen.