Jo det gör jag nu. Jag boxas och umgås med folk som jag trivs med. Det är inte så att jag inte tvis med Jan, Nikki och Hanna, bara det att det är så begränsat. Och jag kan bli helt galen på dem ibland. Så jag behöver balans. Så småningom kommer jag nog att bli galen på Martin, Ben och de andra också. Men just nu är det bra.
I söndags hade vi som ska bo tillsammans nästa år sunday lunch(som blev mer av en middag, eftersom vi kom till Martin vid 5). Ben hade campari, och vi hade tre flaskor vin. I och med att vi började så tidigt blev jag väldigt chockad av att klockan var så lite varje gång jag kollade. Vi spelade drinking games och fotboll. Det var helt galet roligt. Jag(eller vi alla faktiskt) lärde känna Emily bättre, och hon är riktigt trevlig. Men något komplicerad. Ben var full efter en halvtimme, vi andra tog det lite lugnare, och jag lugnast. Vid 12 bestämde jag mig för att gå hem. Men eftersom det var mörkt och jag tappat bort mig på vägen dit, följde Martin med mig till fär jag hittade. Då uttryckte han att han inte var allt för glad över att låta mig gå hem själv en söndagkväll, en promenad som skulle ta kanske 40 min, och föreslog att jag skulle sova hos honom. Han skulle ta golvet och jag hans säng. Jag protesterade med praktiska argument, mina linser, tandborste,pjamas, möte med min seminarieledare dagen efter och lite annat. Men innerst inne var jag inte heller så glad över en ensam promenad. Söndagkvällar är värst. Så jag blev övertalad att gå tillbaka till hans hus, med ett löfte om att vi skulle gå upp klockan 9. På vägen tillbaka hade vi ett grymt bra samtal. Jag hoppas att han inte kommer ihåg allt för mycket. Ben och Alisdair(jag tror att han stavar det så) var kvar och kollade på trainspotting, jag lade mig i en soffa och typ somnade. Jag lyckades få tag på linsvätska, men fick sova i mina kläder med dålig andedräkt. Jag har ingen aning om när vi somnade, jag hade jättesvårt att somna, trots att hans säng är mycket skönare än min.
När väckarklockan ringde klockan 9, stängde vi av den och sov vidare. Jag hade mötet klockan elva. Det tar typ 20 minuter att gå till min instution, jag gick upp fem över halv elva. Mötet var bra, trots gårdagens maskara under ögonen, sömnrufsigt hår, oduschad, bakis och dålig andedräkt.
Jag gick till Starbucks för att äte frukost. Köpte en tidning och satt på deras uteservering. Det var allt jag orkade med. När jag sitter där kommer en man och frågar om jag kan hålla ett öga på hans hund medan han beställer kaffe. När han kommer ut igen sätter han sig vid mig och vi börjar prata. Han var intressant, men lite skum. Han frågade en massa frågor, men lyssnade inte på svaren. Men det var trevligt iallafall. Jag fick veta mycket om vad han tyckte om Brittisk politik. Så man kan nästan säga att jag pluggade.
Jag gjorde ingenting i måndags. Eller jo, jag ringde till olika bostads förmedlingar för att försöka hitta ett hus till oss. Idag var vi och kollade på dem. Inget var så bra som det i Walkely. Ett av dem var väldigt långt bort också. Det känndes nästan längre än Walkely.
En ny röd tröja som inte är min har jag i mitt rum. Det verkar som om de följer efter mig.
Men denna gång är det Bens, jag fick låna den igår för att det spöregnade när vi skulle gå och kolla på ett av husen.
Han är avundsjuk.
Jag tycker att han inte kan vara det. Ingenting hände. Ingenting kommer att hända.
Han är avundsjuk iallafall.
Han vill inte att jag ska göra något med någon annan. Men inte vara tillsammans.
Jag tycker att han får göra saker med andra.
Hans känslor har förändrats.
Han är nog mer komplicerad än jag.
No comments:
Post a Comment