Jag klarar mig bra ändå. Jag behöver fanimig inte någon att gå hem till. Jag behöver inte någon att smsa till. Jag behöver inte bli ihopfixad med någon alls.
Jag går och lägger mig i min säng. Min egna. Själv. Och jag trivs med det.
En av mina vänner sa, när vi 2005 pratade om vad vi kommer att göra om 10 år, att jag aldrig kommer att sluta plugga. Det är nog sant. Jag är, och kommer alltid att vara, fast i akademikerträsket. Bloggen handlar mindre om min forskning och mer om livet som ung doktorand och nu som ung forskare på heltid. Min vän hade rätt.
ja, gud vad du behöver bli ihopfixad med folk. helt sinnessjukt vad folk antar att andra människor behöver, speciellt som deras pojkvänner ofta ser ut som westlife-replikor och vars idé om mat begränsar sig till yoplait och griskött. ja, jävlar, vad man längtar. en sån och en kall öl, va?
ReplyDeletedu kanske kan säga att du är lesbisk nästa gång folk antar saker? då kan de säkert ge dig tips på andra killar; killar som tycker att det är ashett med lesbiska brudar och asså shär inte har nått emot det, så länge bögarna inte stöter på dem.
ReplyDelete