Rastlös

Det kliar i mina fötter. Jag känner ett svagt fladder av fjärilar i magen. Min hjärna kan inte fokusera på en sak åt gången. Jag har många bollar i luften. En har landat, helt utan att krasha.. Mitt projekt, min ide. Det funkade (någolunda), och det genomfördes.
Men nu är det liksom över. Eller inte riktigt egentligen, vi ska vidareutveckla det, eftersom vi blivit headhuntade till ett outreach program, och de vill att vi håller föreläsningar för elever. Men vår dag som vi planerat i över ett år är liksom över. Det känns lite som antiklimaxet ett barn känner efter julafton. Det man väntat så länge på är över, men vi har städningen kvar att göra. Samanställa, utvärdera, och kommunicera. En bidragande orsak till känslan av tomhet är att det känns som om min kollega vänt mig ryggen. Hon kan stötta en ide, och till och med argumentera för den för att sedan inte kännas vid det överhuvudtaget. Det är svårt att hantera. Det är sådant som jag tycker är det absolut svåraste i hela världen att hantera. Inkonsekvens.
Men de andra bollarna, typ doktorerandet, undervisningen, intervjuerna, protesterna, typ livet har snurrat på samtidigt som citizenship day. Nu börjar jag ta tag i dem igen. Men jag är ändå rastlös. Vet liksom inte var jag ska börja. Jag försökte läsa boken som vi ska läsa för vår bokklubb, men kunde inte koncentrera mig, eller snarare så höll jag på att somna. Jag har varit så förbaskat trött på senaste. Men lite var det nog också att jag blev helt rastlös. Kan inte koncentrera mig på en sak. Jag måste jobba upp mitt fokus igen. Jag hoppas att Sverige kan göra detta för mig. Ge mig lite paus och fokus. För tillfället spenderar jag mestadels av dagarna med att svara på eller skicka emails. Jag har inte läst en artikel på jag vet inte hur länge. Inte tagit anteckningar. Inte jobbat på det som jag får betalt att göra. Fast nu när jag kommer hem så ska jag göra en enkätundersökning, så det är ju jobb, och jag har jobbat mycket på den de senaste veckorna. Känns som om jag rusar in i datainsamling utan att egentligen veta vad det är jag gör eller vill göra.
Jag har inte varit hemma mycket på senaste. Kanske är det det. Jag är hemma själv en vanlig tisdagskväll. Jen har ju varit här på besök ett par dagar, och kommer tillbaka imorgon. Jag längtar. Det är skönt att ha henne här. Och hon ska kanske vara i Paris i vår, jag vill så hemskt gärna till Paris. Men här om dagen möblerade vi om, det blev så himla bra. Nu ska jag bara måla. Måste fortfarande måla.