Monday, September 18, 2006

utanför mitt fönster

Okej, detta blir det första jag skriver i mitt nya hemland. Numera bor jag ju som bekant i sheffield.

Jag har varit här en vecka och träffat alla andra internationella studenter. Vi har haft fullt upp alla dagar och gått runt Sheffield ett par gånger. Igår flyttade jag in i mitt riktiga rum som jag ska bo i nu ett år. Det är fantastiskt bra. I alla fall jämfört mer Ranmoor House som vi bodde i förra veckan. Mattorna( ni vet brittiska heltäckningsmattor...) var från typ 60 talet och det var knappt städat i korridorerna. Det luktade suspekt och olika i varje korridor, vissa hade också lite trevliga husdjur i de delade duscharna. Min säng var som att bara sova på metallfjädrarna och skrivbordslampan glappade. Mamma hade förberett mig på en sämre levnadsstandard, men till och med min moster som var med mig och bor i England blev väldigt chockad över hur skabbigt det var.
I Opal House som jag bor i nu har jag egen dusch och en ny säng. Sjyssta korridorskompisar och allt luktar nytt och fräscht. Det enda som man kan klaga lite på( men det är egentligen inte okej eftersom en av mina vänner bor kvar i Ranmoor) är att vårt kök verkligen inte var städat när vi kom hit. Tydligen hade några polska arbetare fixat köket i veckan och varje kväll haft lite fest i vårt kök. I fredags kom man på dem, men man hann inte städa, så när vi kom var det fortfarende byggdamm och en cigarettfimp på golvet. Gardinerna låg på vårt köksbord och det är färgfläckar på mattan(2000 talets heltäcknignsmatta, som är randig i strukturen). Sen var mitt badrum inte heller helt fräscht utan har fortfarande nått polermedel eller nått på sig, och så har jag en mystisk fläck på mitt golv.

Men, vårt kök blev städat två gånger igår och idag sade jag till om fläcken på mattan. Så allt kommer nog att lösa sig bra. Och jag är verkligen nöjd med mitt boende. Dock ekar det lite mellan husen och alldeles nyss stod, vad det verkade som hela mitt hus(och alla andra antagligen) utanför och hade förfest, och det kändes som om jag var med på festen, trots att jag inte var där nere. Jag hade nog kunnat delta i konversationen uppifrån mitt fönster, om jag bara hade kunnat öppna det ordentligt. Sen är väggarna ganska tunna också, så jag vaknade klockan halv tio imorse av att min granne spelade rätt hög musik på sin faktiskt ganska bra stero. Som tur är har hon bra musiksmak, men hur bra musiken än är så ville jag bara sova när jag kommit hem vid tre på natten. Föresten heter båda mina korridorskamrater till höger Jess, så det är Jess A och Jess B. Riktigt löjligt! Min korridorskamrat till vänster har jag inte sett en skymt av. Tydligen är hon från typ kina, enligt Jessorna.

Tillbaka till festandet. Freshers( som började nu i helgen typ) handlar mest om att skaffa kompisar. Och vi vet alla att det är något lättare när man är berusad. Så egentligen handlar Freshers om att bli full. Det är sjukt billigt med alkohol här, en öl kostar typ 25 kronor. Om priset går över typ 2 pund är det rätt dyrt... Igår var jag som sagt ute, med mina internationella vänner. Det känndes lite konstigt att överge mina korridorskompisar redan första kvällen, men jag hade redan planer med de andra. Vi resonerade att vi nog skulle spendera nog med tid på vår Union, att vi kunde se vad city hade att erbjuda. Så vi satte oss på en pub, där jag nog till och med var yngre än möblerna, med en massa 40+ are som klädde sig i kläder från Top Shop. Vi hade ett par (billiga) drinkar, men gick sedan vidare till Sheffields andra univeristet Hallem University. Tydligen är det inte lika bra som University Of Sheffield, och deras Union är verkligen inte lika bra som vår! Ok, den är snyggare än våran arkitekturmässigt, men vi är mycket bättre på att faktiskt gå till vår! Enligt Jess B var det fullsmockat där igår. Så vi gjorde kanske ett lite felaktigt val i valet av Union för lördagkvällen, men de spelade grym musik och jag och min småtokige tyske vän Jan rockade loss ordentligt på dansgolvet. Ingen annan visste hur man skulle skaka sina lurviga ordentligt!

På tal om Jan så gillade jag inte alls honom från början. Jag tyckte att han var extremt jobbig och en enorm besserwisser. Vi var ute på en prommenad ledd av en assistent första kvällen på Ranmoor för att få lite koll på området, så när vi står stilla för en paus frågar han ledaren om hon verkligen hittar dit vi ska(Endcliffe Road) för annars så visste han en bra genväg som vi kunde ta. Behöver jag förklara mer än så? Men sen blev han kompis med min finska kompis Hanna, och så nu är vi en holländare, två tyskar, en (ibland två) fransman, en finne och så jag. Vi är ett ganska udda gäng, men vi kommer bra överrrens och har sjukt roligt tillsammans.
Hittils har jag två gånger blivit tagen för att vara britt. Första gången var på avlsutnignsmiddagen i fredags,så frågade en amerikan varifrån i England jag kom, och andra gången var det Jess B:s föräldrar, som bara tog förgivet att jag var från england. Men språket ställer till lite problem, Jess A:s pappa pratade med mig, och jag förstod inte ett ord av vad han sa. Och när jag skulle säga att jag inte förstod nått var jag fortfarande så förvirrad att jag inte heller kunde prata engelska.

Nu är jag alldeles för trött för detta och imorgon ska jag gå på introduktionsmöten med mina instutioner. Tisdag blir en stressig dag, för då ska jag registrera mig.

No comments:

Post a Comment