dagens insikt 16: 4486

Jag upptäckte idag att med facebooks nya meddelandefunktion kan man se hur många meddelanden man skickat till en person. Jag tror att mitt rekord är 4486, och detta inom en kort tidsperiod!
Idag behövde jag kaffe redan klockan 9. Drack det på tåget, och hade en subbe mitt emot mig som stirrade på mig hela tiden. När han klev på verkade han också vara på väg att sätta sig bredvid mig, trots att det fanns massor med plats och jag hade min stora (eh ganska stora) väska på sätet. Alltså, det är ju inte som om jag inte skulle flytta väskan om det var mycket folk på tåget, men nu var det verkligen inte det, då tycker jag att det är han som beter sig ohyfsat som typ kräver att jag ska sitta obekvämt. Det fanns liksom MASSA platser på tåget.
Åh, pendlings-vardagen. Jag har saknat den!

Dagens insikt 15: jag hjärtar Kaffe

Av någon anledning så gör Sverige att jag behöver Kaffe. I england kan jag inte dricka kaffe, eller känner egentligen inte för att dricka kaffe förens på eftermiddagen, kanske. Här i Sverige så behöver jag kaffe redan klockan halv 10.Tyvärr är inte kaffet på SU särskilt gott. Eller det man köper är ju gott, men det som jag får gratis på instutionen är verkligen inte gott. Trots att det är gratis. Men jag dricker ändå. Kaffe Kaffe Kaffe.

Dagens undran 15: pokedy poke poke

Det här med pokes på facebook; alltså jag har aldrig fattat grejen riktigt. Jag minns när jag var i England en sommar och inte riktigt hade koll på vokabuläret, då påstod jag att en snubbe slog mig (hit) när han egentligen petade (poke). Alltså han buffade lite, inte elakt eller våldsamt, utan 'kärleksfullt'. Shit det här låter ju galet, som om jag blivit misshandlad och förnekar det! typ som: 'Nej nej, den här brutna armen var bara för att han kramade mig så hårt för att visa att han älskar mig' hehe... men icke.
Men alltså vi firtade lite. Hur som helst, så var det första gången jag hörde ordet poke. Han sa att han inte slog mig, utan petade. Jag ba; same same. För jag tyckte ju att jag sagt buffa. Eller puffa kanske är en bättre beskrivning.
Men tillbaka till facebook. Jag har blivit poked. Jag är fortfarande inte helt säker på att jag fattar grejen, men pokar tillbaka. Och så verkar det hålla på, fram och tillbaka.
Men liksom det är ju inte som om någon skulle göra det i verkligheten. Jag tror inte att den här personen som har pokat mig skulle göra det om han satt bredvid mig. Jag tror att om han ville interagera med mig så skulle han typ säga hej. Inte poka. I verkligheten skulle jag ta det som lite ret, ett pet i sidan liksom. Pet pet. Men jag vet inte riktigt hur jag ska ta det på facebook. Så jag petar tillbaka.

FYI: Speedy gonzales.

utan att veta nått alls så springs det skitfort. Kanske är det dags att bromsa?

För ett år sedan typ skulle detta beskriva mina känslor ganska väl.

dagens insikt 14: Jag måste uppdatera min allmänkunskap

Åt precis lunch med doktoranderna här på SU,och insåg att jag verkligen måste hänga med mer i nyheterna...
Det är inte som om jag inte märkt det i England, men där har jag ursäktat mig med att jag ju hänger med i Svenska nyheter, vilket jag nu upptäckte är en lögn. Jag har ingen koll alls; jag vet varken vilka eller vad de pratar om och det stör mig. Det är ju rätt skämmigt, och jag känner mig ganska korkad. Jag kanske inte längre kan trösta mig med att jag ju är specialist i mitt område, man kanske bör ha lite koll på andra områden också. Det är ju de som har det som imponerar på mig.

"ZZZ has messaged you"

och emilou goes crazy. Men WTF? det är ju efter midnatt en måndagskväll.

dagens undran 14: varför låter min tvättmaskin så underligt/ varför är jag så paranoid?

Min vuxenpoäng-tvättmaskin som jag införskaffade när jag flyttade in i lägenheten gör mig orolig för tillfället. Av någon anledning har jag fått för mig att den låter konstigt, och sitter därför som på nålar varje gång jag tvättar. Igår tyckte jag att den centrifugerade för länge, och den 1.5 minuten som den antagligen faktiskt centrifugerade kändes som en evighet. Jag såg framför mig mardrömscenariot att den skulle centrifugera hela kvällen och natten och fortsätta resten av veckan eller till och med livet. Denna tvätt så tyckte jag att den gav ifrån sig ett konstigt klickande ljud när den stod stilla. Trodde att den typ inte kunde sätta igång att snurra. Men den har nu börjat snurra, så den rädslan är över. Egentligen skulle jag bara inte vara hemma när jag tvättar, men OM något då händer när jag inte är hemma så är det ju nästan värre. Jag föreställer mig att jag kommer hem till en översvämmad lägenhet. Jag bävar för den dag då jag blir vuxen på riktigt och har ett helt hus, lån och bil att oroa mig för. Jag tror inte jag skulle klara av det.

I just can't let go

Jag är trötter. Var på 60 tals fest igår efter lite bowling med doktoranderna. Har spenderat dagen hemma för en gångs skull. Har inte varit bara hemma på ett antal veckor. Egentligen har jag en massa att göra, men jag behövde helgen. Och jag behöver läsa klart den där boken till på måndag. Det handlar om att prioritera.
Jag kommer hem på tisdag. Det känns som om jag har en massa saker att göra innan dess, men jag kan inte komma på nått. Eller liksom packa osv, men det känns liksom som om jag borde göra massa annat också.
Hur som helst är jag värsta trött, och det är sent, men jag kan inte förmå mig att gå och lägga mig. Jag kollar facebook och mailen massor av gånger men inget händer. Kollar bloggar, men inga uppdateringar. Kanske är det för att det ju är lördagskväll, och folk är ute på partaj. Eller så är det en hint till mig att jag ska gå och lägga mig.
Jag ska nu ta tag i det senare.

dagens undran 13: Varför känner jag mig så korkad?

Alltså kanske inte hela tiden, men som här om dagen när vi hade middag med doktorander och personal på skolan så pratade min kompis med en av de mest teoretiska föreläsarna, och hon lät så himla smart när hon snackade om Marx, liberalism, Che, Socialism etc. och jag stod där och visste inte vad jag skulle säga. Visste inte ens vad hälften av de ämnen de pratade om handlade om. Jag önskar att jag var mer teoretisk. Mer filosofisk, det är de politiska teoretikerna som anses vara smarta. Empirisisterna anses vara sell outs. Den riktiga akademiker statusen kommer om man jobbar med avancerad teori, då får man klia sig i håret, ha ostruktna kläder och vara allmänt förvirrad och disorienterad. Men om man inte har en fantastisk teori och har dessa drag, då anses man bara vara korkad och konstig.
Eller det är så jag tolkar det i alla fall. Och eftersom jag inte har en tuff teori (eller tolkning på marx) så blir jag bara korkad.
Jag var mer teoretisk förr. Jag saknar att läsa filosofi. I och för sig är det ingen som säger att jag inte får läsa dessa avancerade texter, men jag har så mycket annat.
Men det är ju inte som om jag är korkad. Jag doktorerar ju. Det visar ändå någon typ av kvalitet på vissa av ens tankar. Fast det finns ju en massa supersmarta människor som inte doktorerar utan som gör andra saker. Och är skitbra på det. Och som jag skrivit förr så kanske det är de som är de smartaste, de har inte valt att gå den komplicerade vägen genom akademia.
jä jä nu ska jag läsa en icke akademisk bok till vår bokcirkel på måndag.

dagens insikt 13: Jag saknar att hänga

Har precis haft finaste syster yster på besök, och nu lider jag av någon typ av social abstinens. Därför är jag också kvar på kontoret trots att klockan är typ 21. Jag "jobbar" i och för sig på en föreläsning, men om jag hade någon att hänga med så skulle jag lätt bara dra och hänga med dem.
Jag saknar det där vardagshänget som man får när man bor ihop. Det som jag fick förra helgen när jag var i Sheffield. När man träffas utan att behöva planera, utan att behöva kolla kalendern och koordinera. Det avslappnande hänget som bara sker.
Mitt häng här sker nästan aldrig hemma hos någon, kanske är det för att jag inte känner så många som bor ihop. Alla är utspridda antingen själva eller med folk som jag inte känner. Alla jobbar eller gör andra saker.
Mitt häng här sker på pubar. Och visst att det är sjysst, men jag saknar hemmahäng. Sånt man kan göra i pyjamas och som inte nödvändigtvis innebär konsumption.
Missförstå mig rätt, jag gillar att bo själv, men jag önskar nu att jag skulle kunna ringa M, B och A och höra vad de lagar för middag ikväll och om jag kan komma förbi. För att sedan gå hem till min städade fina lägenhet.
Jag vill ha Sheffhampton.

Rastlös

Det kliar i mina fötter. Jag känner ett svagt fladder av fjärilar i magen. Min hjärna kan inte fokusera på en sak åt gången. Jag har många bollar i luften. En har landat, helt utan att krasha.. Mitt projekt, min ide. Det funkade (någolunda), och det genomfördes.
Men nu är det liksom över. Eller inte riktigt egentligen, vi ska vidareutveckla det, eftersom vi blivit headhuntade till ett outreach program, och de vill att vi håller föreläsningar för elever. Men vår dag som vi planerat i över ett år är liksom över. Det känns lite som antiklimaxet ett barn känner efter julafton. Det man väntat så länge på är över, men vi har städningen kvar att göra. Samanställa, utvärdera, och kommunicera. En bidragande orsak till känslan av tomhet är att det känns som om min kollega vänt mig ryggen. Hon kan stötta en ide, och till och med argumentera för den för att sedan inte kännas vid det överhuvudtaget. Det är svårt att hantera. Det är sådant som jag tycker är det absolut svåraste i hela världen att hantera. Inkonsekvens.
Men de andra bollarna, typ doktorerandet, undervisningen, intervjuerna, protesterna, typ livet har snurrat på samtidigt som citizenship day. Nu börjar jag ta tag i dem igen. Men jag är ändå rastlös. Vet liksom inte var jag ska börja. Jag försökte läsa boken som vi ska läsa för vår bokklubb, men kunde inte koncentrera mig, eller snarare så höll jag på att somna. Jag har varit så förbaskat trött på senaste. Men lite var det nog också att jag blev helt rastlös. Kan inte koncentrera mig på en sak. Jag måste jobba upp mitt fokus igen. Jag hoppas att Sverige kan göra detta för mig. Ge mig lite paus och fokus. För tillfället spenderar jag mestadels av dagarna med att svara på eller skicka emails. Jag har inte läst en artikel på jag vet inte hur länge. Inte tagit anteckningar. Inte jobbat på det som jag får betalt att göra. Fast nu när jag kommer hem så ska jag göra en enkätundersökning, så det är ju jobb, och jag har jobbat mycket på den de senaste veckorna. Känns som om jag rusar in i datainsamling utan att egentligen veta vad det är jag gör eller vill göra.
Jag har inte varit hemma mycket på senaste. Kanske är det det. Jag är hemma själv en vanlig tisdagskväll. Jen har ju varit här på besök ett par dagar, och kommer tillbaka imorgon. Jag längtar. Det är skönt att ha henne här. Och hon ska kanske vara i Paris i vår, jag vill så hemskt gärna till Paris. Men här om dagen möblerade vi om, det blev så himla bra. Nu ska jag bara måla. Måste fortfarande måla.

Jag hjärtar Sheffield

Har för tillfället lite semester i Sheffield. Var hos moster igår och blev matad och omhändertagen hela dagen. Och har sedan i fredags bara hängt med sjysst folk. Jag saknar det, men är otroligt glad att detta inte är min vardag. Nu ska vi laga en avancerad middag och dricka öl. Hej härliga söndagskväll!

Dagens insikt 12: Everybody hurts sometimes.

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/anna-nicole-far-mig-att-undra-vem-jag-ar_5971371.svd