idag var jag på möte med accomodation services. och det är helt sjukt vilken tur jag har; för hon som har hand om bytena hade redan tänkt ge mig rummet i abis lägenhet, innan jag träffade henne och bad om att få flytta dit. hon visste bara att jag ville till victoria hall. och så hamnar jag precis i den lägenhet som jag vill! jag var där och kollade på rummet idag, och det är helt okej. visst det är lite äldre än opal, och rummet är lite mindre, men det kostar mindre och jag vet att jag skulle trivas så mycket bättre där! nu måste jag göra mig iordning för en haloweenfest vi ska gå på.
jag och abi köpte asti för att fira att jag ska flytta in!
En av mina vänner sa, när vi 2005 pratade om vad vi kommer att göra om 10 år, att jag aldrig kommer att sluta plugga. Det är nog sant. Jag är, och kommer alltid att vara, fast i akademikerträsket. Bloggen handlar mindre om min forskning och mer om livet som ung doktorand och nu som ung forskare på heltid. Min vän hade rätt.
Tuesday, October 31, 2006
Monday, October 30, 2006
jag blir så glad
jag är nog den största IB tönt jag vet. Jag läste några av mina gamla IB uppsatser för att få lite inspiration till filosofi uppsatsen som jag skriver på nu. (om död, om det intresserar någon) Jag kan inte låta bli att le lite när jag läser mina uppsatser från typ svenskan och TOK, det är på grund av känslan som sprids från magen. jag är sjukt stolt över att jag klarat av IB. och att det gick så bra.
jag är verkligen löjlig.
jag fastnade i hissen idag i arts tower. Det var skitläskigt, för vi var hur många som helst och jag hade gått jättesnabbt dit så jag var alldeles varm, kliver in i en överfull hiss och svettas som en dåre. hissen går ganska snabbt eftersom AT har typ 19 våningar. mellan 5:e och 6:e stannar hissen. och är stilla ett tag som för mig med claustrofobi verkar som en evighet. jag hade bråttom till mitt filosofiseminarium till råga på allt. Dock var det en tjej från min seminariegrupp i samma hiss, så vi ubytte lite panikblickar...vi ringde på nödringklockan, men inget hände. tillslut började vi åka igen, men när vi var typ vid 6:e våningen stannade hissen igen och nått konstigt muller började låta och dörrarna började skaka lite. jag tror att det var typ för att de försökte öppnas... sen hände samma sak igen, vi började åka, fastnade strax innan 7:e och det konstiga ljudet lät med skakande dörrar. väl uppe på 7:e våningen bestämde jag och min filosofikompis oss för att kliva av och ta paternostern istället, vi skulle bara upp till 8:e. jag skakade och svettades när vi kom in i klassrummet och jag det tog ett tag innan jag kunde koncentrera mig nog för att delta i diskussionen om dödshjälp.
det var nog en av de värsta saker jag varit med om...
imorgon har jag mötet med accomodation services om att flytta. jag hoppashoppas att jag kan flytta...
jag är verkligen löjlig.
jag fastnade i hissen idag i arts tower. Det var skitläskigt, för vi var hur många som helst och jag hade gått jättesnabbt dit så jag var alldeles varm, kliver in i en överfull hiss och svettas som en dåre. hissen går ganska snabbt eftersom AT har typ 19 våningar. mellan 5:e och 6:e stannar hissen. och är stilla ett tag som för mig med claustrofobi verkar som en evighet. jag hade bråttom till mitt filosofiseminarium till råga på allt. Dock var det en tjej från min seminariegrupp i samma hiss, så vi ubytte lite panikblickar...vi ringde på nödringklockan, men inget hände. tillslut började vi åka igen, men när vi var typ vid 6:e våningen stannade hissen igen och nått konstigt muller började låta och dörrarna började skaka lite. jag tror att det var typ för att de försökte öppnas... sen hände samma sak igen, vi började åka, fastnade strax innan 7:e och det konstiga ljudet lät med skakande dörrar. väl uppe på 7:e våningen bestämde jag och min filosofikompis oss för att kliva av och ta paternostern istället, vi skulle bara upp till 8:e. jag skakade och svettades när vi kom in i klassrummet och jag det tog ett tag innan jag kunde koncentrera mig nog för att delta i diskussionen om dödshjälp.
det var nog en av de värsta saker jag varit med om...
imorgon har jag mötet med accomodation services om att flytta. jag hoppashoppas att jag kan flytta...
Friday, October 27, 2006
jag har några kompisar i mitt rum
Jag har lite blomflugor i mitt rum. jag vet inte var de kommer ifrån.
kan vara från blomman som jag fick av jan och nikki som dog efter tre dagar. som nu är alldeles uttorkad, men jag gav den vatten i början, men detn dog iallafall. eller så är det från soporna som jag inte tog ut på en vecka. jag försökte verkligen att hålla den vid liv, det är ju bra för luften att ha blommor i rummet...jag kan prata med den och så...
det är iallafall ganska trevligt att ha dessa små söta blomflugor här. det beyder ju liksom att jag inte är ensam.
jag har snart druckit en flaska vin, så jag kommer att skratta åt detta när jag läser detta imorgon.
kan vara från blomman som jag fick av jan och nikki som dog efter tre dagar. som nu är alldeles uttorkad, men jag gav den vatten i början, men detn dog iallafall. eller så är det från soporna som jag inte tog ut på en vecka. jag försökte verkligen att hålla den vid liv, det är ju bra för luften att ha blommor i rummet...jag kan prata med den och så...
det är iallafall ganska trevligt att ha dessa små söta blomflugor här. det beyder ju liksom att jag inte är ensam.
jag har snart druckit en flaska vin, så jag kommer att skratta åt detta när jag läser detta imorgon.
Tuesday, October 24, 2006
argargarg
igår bestämde sig jessorna för att städa köket. uppenbarligen tyckte de att jag skulle hjälpt till, så de påpekar det genom att lägga soppåsen från köket utanför mitt rum. jag har fått nog. jag får höra från alla att jag inte ska bry mig och att det inte ska "get to me" men det är rätt svårt när jag vet att jag måste bo med dem resten av året. och det hjälper inte att prata med dem, för de respekterar inte andras åsikter om de inte överrensstämmer med deras. De tyckte säkert att det var en rolig grej. men jag tycker att det är sjukt barnsligt. och jag tar faktiskt illa upp. jag skulle behöva gå till köket och diska nu, men jag vill inte. jag vill inte bry mig och jag vill inte ta åt mig och jag vill inte bo här längre.
jag börjar seriöst undra vad jag håller på med. vad gör jag här egentligen? ibland slutar mitt huvud att fungera och jag förstår inte ett ord engelska. jag kan inte läsa eller förstå vad folk säger till mig eller runt mig. ibland tror jag inte att jag borde plugga. jag kan inte vara effektiv. jag hatar att inte vara effektiv. som i eftermiddag, jag kom hem från uni strax innan fem, lagade lite soppa, och satte mig här framför datorn. Så var massa folk online så jag har chattat i en timme nu,och eftersom jag ska möta jan och nikki tio i sju och klockan nu är tio över sex, känns det onödigt att göra nått idag. kanske läser lite när jag kommer hem.
men sen händer det en massa andra saker också. men jag har lärt mig att sånt inte hör hemma här. jag har någon, men vi är inte tillsammans. och det kommer vi nog aldrig att bli. mer vågar jag inte skriva. men jag är glad för tillfället. han var här igår när jag blev arg för soppåsen och det var så skönt att ha någon som bara kramade mig tills jag lugnat ned mig. och visade att han tycker om mig.
jag saknar sverige ibland. och allt jag har där. mitt hus, mina vänner, att köra bil, min trygghet. även om det inte hela tiden är jättemedvetet att jag saknar alla vänner och så, eftersom jag hela tiden är aktiverad här. men ibland så slår det mig. jag saknar er. det gör jag.
detta skrev jag egentligen igår,men det gick inte att publicera det då... nu ska jag till abbey och äta middag jag är jätte hungrig!
jag börjar seriöst undra vad jag håller på med. vad gör jag här egentligen? ibland slutar mitt huvud att fungera och jag förstår inte ett ord engelska. jag kan inte läsa eller förstå vad folk säger till mig eller runt mig. ibland tror jag inte att jag borde plugga. jag kan inte vara effektiv. jag hatar att inte vara effektiv. som i eftermiddag, jag kom hem från uni strax innan fem, lagade lite soppa, och satte mig här framför datorn. Så var massa folk online så jag har chattat i en timme nu,och eftersom jag ska möta jan och nikki tio i sju och klockan nu är tio över sex, känns det onödigt att göra nått idag. kanske läser lite när jag kommer hem.
men sen händer det en massa andra saker också. men jag har lärt mig att sånt inte hör hemma här. jag har någon, men vi är inte tillsammans. och det kommer vi nog aldrig att bli. mer vågar jag inte skriva. men jag är glad för tillfället. han var här igår när jag blev arg för soppåsen och det var så skönt att ha någon som bara kramade mig tills jag lugnat ned mig. och visade att han tycker om mig.
jag saknar sverige ibland. och allt jag har där. mitt hus, mina vänner, att köra bil, min trygghet. även om det inte hela tiden är jättemedvetet att jag saknar alla vänner och så, eftersom jag hela tiden är aktiverad här. men ibland så slår det mig. jag saknar er. det gör jag.
detta skrev jag egentligen igår,men det gick inte att publicera det då... nu ska jag till abbey och äta middag jag är jätte hungrig!
Sunday, October 22, 2006
herregud
Jag har legat i sängen hela dagen idag. förutom nyss då jag och jan gick och köpte pizza. Det var inte en så bra idé för nu mår jag piss. jag mådde inte så dåligt innan, men orkade inte gå upp. igår gick vi till en klubb som ligger runt hörnet från där jag bor, late one, och den har öppet mycket längre än andra klubbar. vi kom hem typ halv fyra. å andra sidan gick vi inte ut förens typ tolv.
nej nu måste jag nog gå och lägga mig i sängen igen.
nej nu måste jag nog gå och lägga mig i sängen igen.
Saturday, October 21, 2006
Ganska bra dag
Jag var extremt trött igår. Det blev inte mycket sömn efter juice i onsdags. Juice var ganska bra trots att jag inte kunde stå på benen. Torsdagen var inte så illa, jag och abbey gick till H&M och det var alldeles proppfullt med folk, man kunde knappt komma fram. Vi kom sent till POL 107 föreläsningen, och sen höll jag på att somna under filosofi föreläsningen. Jan och Nikki kom spontant förbi på middag, men jag var alldeles för trött för att vara social. Dock kunde jag inte gå och lägga mig eftersom Jess hade rätt hög musik på. Så när de gått gick jag över till Abbey, och när jag kom hem hade jag vaknat till igen. Som tur var fungerade mitt internet igen, det var helt dött under hela dagen,så jag skrev lite mail och läste faktiskt lite aristotele innan jag somnade. När jag väl sov sov jag riktigt djupt. Jag har nog inte sovit så gott sedan jag kom hit. Jag vaknade inte en enda gång under natten och kunde verkligen inte förmå mig att gå upp klockan 9 när min väckarklocka ringde. Så jag sov till 12, då jag tvingade mig upp ur sängen och gick direkt till biblioteket. Där satt jag en timme tills Abbey ringde och vi tog en kaffe tillsammans. Vi lever verkligen för kaffet från Coffe Revolution. Idag fick vi till och med soffan, och det gjorde att jag tog en timmes paus från pluggandet. Problemet idag var att fast än jag läste lärde jag mig inget. Jag tänkte på allt annat förutom det jag läste om. Det handlade om koncept, men det är typ det enda jag kommer ihåg.
här kommer lite bilder från i onsdags.
Här försöker vi lära Jan att locka Abbeys hår.


Detta är när vi kommit ut från Juice..Vems keps det är vet jag inte...

här kommer lite bilder från i onsdags.
Här försöker vi lära Jan att locka Abbeys hår.


Detta är när vi kommit ut från Juice..Vems keps det är vet jag inte...

Wednesday, October 18, 2006
Att vara svensk
jag har berättat och kanske tilloch med tjatat om att folk tror att jag är brittisk och hur smickrande det är. Vi har också en annan sida av det hela. De som får reda på att jag är svensk och därför behandlar mig som att jag är dum i huvet. Det händer faktiskt!
När jag var hos optikern frågade de mig tre gånger(tre olika personer) om stavningen på mitt efternamn var rätt. Här stavar man ju vanligtvis Andersson med ett s. Jag som trodde att jag inte skulle behöva stava mitt namn längre. Det som är skönt är dock att jag inte behöver förklara hur mitt förnamn stavas. Hursomhelst, när de frågade om stavningen på mitt efternamn var rätt, sa jag automatiskt att jag är svensk och att det stavas så. Den första damen kunde sen inte förstå mig när jag sa min adress. Jag förstår inte vad som är så svårt med den, Opal House och så vidare...hon förstod inte ens när jag stavade opal för henne. Jag föreslog att jag skulle skriva den, men hon försökte fortfarande höra vad jag sa, sen efter två försök till tar hon fram papper och penna och jag får skriva adressen. Det är i och för sig ganska förståligt eftersom Opal är alldeles nytt och alla inte vet vad det är för något, men att hon hade SÅ svårt att förstå mig förstår jag inte. En annan gång då personen inte visste att jag var svensk, kommer inte riktigt ihåg var det var eller vad jag sa, men hon förstod mig inte först, men när hon förstått ursäktade hon sig med "oh it's been a long day...!"
Vissa tror också att jag inte förstår dem, men det är oftast de som tror det som jag förstår. Medan de som inte vet att jag är svensk pratar snabbt med bred accent och använder slang så att jag står där och ler oförstånende.
Men det är inte bara språket som orsakar problem. Vissa tror att det är stor skillnad mellan Sverige och England. Först är de ganska intresserade, typ hur är vädret och annat tråkigt. men sen verkar det som om de inte ens försöker intressera sig mer, för att det inte skulle vara värt det eftersom det är så stor skillnad på oss.
Det är en viss skillnad. Men den är inte stor, och den är definitivt inte oöverkommlig. Kanske är det inte faktumet att de är engelska, utan faktumet att de är blåsta. Det är ett tråkigt faktum,eller okej, ett tråkigt iakktagande från min sida, men de jag stött på i opal är ganska tråkiga. I andras ögon är de jätteroliga säkerligen, för de festar hela tiden och gör "knäppa" saker som att knacka på alla rutor på bottenvåningen när man kommer hem klockan tre på natten och är jättefulll(Jess A gjorde det i fredags), men jag ser tyvärr inget mer än så. och jag vill ha mer än det. Jag låter säkerligen jättefördömmande och tråkig, och det är jag antagligen. Men jag har verkligen tröttnat på folk som inte tänker på andra än sig själv.
Jag funderear på att flytta till Victoria Hall. Ett rum i Abbeys lägenhet är ledigt. Jag orkar nämligen inte med att vakna mitt i natten av att mina grannar kommer hem och skriker i korridoren. Jag orkar inte heller med att mina saker försvinner spårlöst, eller att min mat äts upp. Jag orkar inte med att höra hög musik hela tiden. Kanske är jag i en svacka, men å andra sidan tror jag att det är det som fått mig att hamna där.
Superpessimistisk blogg idag.
Men ikväll ska vi till Juice, som är veckans bästa klubb i union. Abbey borde komma över snart och vi ska äta middag tillsammans. Det är så skönt att slippa laga mat själv! i och för sig ska jag bjuda på middag, så det blir väl jag som lagar, men å andra sidan lagar jag inte bara åt mig.
jaja nu ska jag försöka hitta mina svarta shorts som också är mysteriskt borta. Men det har jag bara mig själv att skylla.
När jag var hos optikern frågade de mig tre gånger(tre olika personer) om stavningen på mitt efternamn var rätt. Här stavar man ju vanligtvis Andersson med ett s. Jag som trodde att jag inte skulle behöva stava mitt namn längre. Det som är skönt är dock att jag inte behöver förklara hur mitt förnamn stavas. Hursomhelst, när de frågade om stavningen på mitt efternamn var rätt, sa jag automatiskt att jag är svensk och att det stavas så. Den första damen kunde sen inte förstå mig när jag sa min adress. Jag förstår inte vad som är så svårt med den, Opal House och så vidare...hon förstod inte ens när jag stavade opal för henne. Jag föreslog att jag skulle skriva den, men hon försökte fortfarande höra vad jag sa, sen efter två försök till tar hon fram papper och penna och jag får skriva adressen. Det är i och för sig ganska förståligt eftersom Opal är alldeles nytt och alla inte vet vad det är för något, men att hon hade SÅ svårt att förstå mig förstår jag inte. En annan gång då personen inte visste att jag var svensk, kommer inte riktigt ihåg var det var eller vad jag sa, men hon förstod mig inte först, men när hon förstått ursäktade hon sig med "oh it's been a long day...!"
Vissa tror också att jag inte förstår dem, men det är oftast de som tror det som jag förstår. Medan de som inte vet att jag är svensk pratar snabbt med bred accent och använder slang så att jag står där och ler oförstånende.
Men det är inte bara språket som orsakar problem. Vissa tror att det är stor skillnad mellan Sverige och England. Först är de ganska intresserade, typ hur är vädret och annat tråkigt. men sen verkar det som om de inte ens försöker intressera sig mer, för att det inte skulle vara värt det eftersom det är så stor skillnad på oss.
Det är en viss skillnad. Men den är inte stor, och den är definitivt inte oöverkommlig. Kanske är det inte faktumet att de är engelska, utan faktumet att de är blåsta. Det är ett tråkigt faktum,eller okej, ett tråkigt iakktagande från min sida, men de jag stött på i opal är ganska tråkiga. I andras ögon är de jätteroliga säkerligen, för de festar hela tiden och gör "knäppa" saker som att knacka på alla rutor på bottenvåningen när man kommer hem klockan tre på natten och är jättefulll(Jess A gjorde det i fredags), men jag ser tyvärr inget mer än så. och jag vill ha mer än det. Jag låter säkerligen jättefördömmande och tråkig, och det är jag antagligen. Men jag har verkligen tröttnat på folk som inte tänker på andra än sig själv.
Jag funderear på att flytta till Victoria Hall. Ett rum i Abbeys lägenhet är ledigt. Jag orkar nämligen inte med att vakna mitt i natten av att mina grannar kommer hem och skriker i korridoren. Jag orkar inte heller med att mina saker försvinner spårlöst, eller att min mat äts upp. Jag orkar inte med att höra hög musik hela tiden. Kanske är jag i en svacka, men å andra sidan tror jag att det är det som fått mig att hamna där.
Superpessimistisk blogg idag.
Men ikväll ska vi till Juice, som är veckans bästa klubb i union. Abbey borde komma över snart och vi ska äta middag tillsammans. Det är så skönt att slippa laga mat själv! i och för sig ska jag bjuda på middag, så det blir väl jag som lagar, men å andra sidan lagar jag inte bara åt mig.
jaja nu ska jag försöka hitta mina svarta shorts som också är mysteriskt borta. Men det har jag bara mig själv att skylla.
H&M
imorgon öppnar ett H&M här i sheffield. Det har inte funnits något i city tidigare, det har funnits i Meadowhall som är ett av europas strörsta shoppingcenter och ligger lite utanför sheffield.
Föresten undrar jag verkligen vad som händer hemma. Det är väldigt tyst. skicka ett mail!!det spelar ingen roll om ni bara skriver vad för middag ni åt igår. jag vill veta. Och jag tänkter fortsätta tjata på er om att skaffa skype. Det är det billigaste sättet för oss att prata.
det är bara att gå in på hemsidan och ladda ned. när ni sen har det skickar ni ett mail till mig med ert skypenamn, så lägger jag till er. Superlätt! tar kanske 5 minuter.Gör det nu! Saknar att prata i telefon...
Föresten undrar jag verkligen vad som händer hemma. Det är väldigt tyst. skicka ett mail!!det spelar ingen roll om ni bara skriver vad för middag ni åt igår. jag vill veta. Och jag tänkter fortsätta tjata på er om att skaffa skype. Det är det billigaste sättet för oss att prata.
det är bara att gå in på hemsidan och ladda ned. när ni sen har det skickar ni ett mail till mig med ert skypenamn, så lägger jag till er. Superlätt! tar kanske 5 minuter.Gör det nu! Saknar att prata i telefon...
Sunday, October 15, 2006
Ok campus
Jag har skrivit massvis om det sociala här i Sheffield, nu är det dags för lite seriösare saker. Campus och föreläsningarna.
Alla olika fakulteter är utspridda över sheffield. Eller iallafall över västra delen. Min fakultet(politik) ligger typ 20 minuter härifrån, men som tur är har jag inga föreläsningar där alls. Nästa termin kommer jag att ha ett seminarie där. Jag har alla mina föreläsningar 10 minuter från där jag bor. Det är helt sjukt skönt. Däremot har jag seminarier i Medical School och History Department, vilket för övrigt är rätt mysko, och de ligger kanske 20 minuter från där jag bor.
Franskan har jag på sjätte våningen i Arts Tower(sheffields högsta byggnad), vilket inte är så högt upp eftersom huset är typ 21 våningar högt. Men man har ändå en fantastisk utsikt över Sheffield.
Mina föreläsare är av blandad kompott. Den i POL 103-Introduction to political analysis, är väldigt rolig och berättar små historier hela tiden,som får tiden att gå. Han är väldigt engagerad när han föreläser, och vill att vi inte ska ta anteckninar hela tiden, utan lyssna och förstå. Sen har vi POL 106- Reason and desire: an introduction to western political thought, föreläsaren som är Head of Department. Det var jättekul när han presenterade sig första gången, för han gjorde liksom en paus efter att han sagt att han var head of department, för att låta det sjunka in! Han pratar långsammare och vill nog att vi ska ta noga anteckninar. Han känns ganska mycket som en perfektionist. Men han gjorde en tabbe förra veckan om Aristoteles sätt att dela in samhället. POL 107 föreläsaren är ovanligt ung, och faktiskt ganska snygg..min filosofiföreläsare är skotte och enormt charmig.
nu måste jag duscha för Abbey kommer hit snart på middag.
Alla olika fakulteter är utspridda över sheffield. Eller iallafall över västra delen. Min fakultet(politik) ligger typ 20 minuter härifrån, men som tur är har jag inga föreläsningar där alls. Nästa termin kommer jag att ha ett seminarie där. Jag har alla mina föreläsningar 10 minuter från där jag bor. Det är helt sjukt skönt. Däremot har jag seminarier i Medical School och History Department, vilket för övrigt är rätt mysko, och de ligger kanske 20 minuter från där jag bor.
Franskan har jag på sjätte våningen i Arts Tower(sheffields högsta byggnad), vilket inte är så högt upp eftersom huset är typ 21 våningar högt. Men man har ändå en fantastisk utsikt över Sheffield.
Mina föreläsare är av blandad kompott. Den i POL 103-Introduction to political analysis, är väldigt rolig och berättar små historier hela tiden,som får tiden att gå. Han är väldigt engagerad när han föreläser, och vill att vi inte ska ta anteckninar hela tiden, utan lyssna och förstå. Sen har vi POL 106- Reason and desire: an introduction to western political thought, föreläsaren som är Head of Department. Det var jättekul när han presenterade sig första gången, för han gjorde liksom en paus efter att han sagt att han var head of department, för att låta det sjunka in! Han pratar långsammare och vill nog att vi ska ta noga anteckninar. Han känns ganska mycket som en perfektionist. Men han gjorde en tabbe förra veckan om Aristoteles sätt att dela in samhället. POL 107 föreläsaren är ovanligt ung, och faktiskt ganska snygg..min filosofiföreläsare är skotte och enormt charmig.
nu måste jag duscha för Abbey kommer hit snart på middag.
Thursday, October 12, 2006
Engelska
Jag älskar att prata Engelska. (Som tur är.) Jag kom speciellt att tänka på det en dag när jag satt och pratade med Abbey. Jag kommer inte ihåg vad det var vi pratade om som fick mig att känna så. Men jag älskar att prata Engelska.
Vissa situationer kan jag inte få fram många ord på engelska dock. Mitt huvud är då alldeles tömt på engelska ord och jag stammar fram något som oftast blir svengelska. Detta händer oftast när jag suttit och skrivit här, eller på msn eller pratat med mamma och pappa på skype. Men jag älskar också att prata svenska, eller skriva på svenska. Det är så skönt att ha två språk. Jag kan prata med mamma och pappa på skype och ingen här som eventuellt skulle höra förstår vad jag säger. Vissa ord kanske de kan plocka upp, men inte allt. Och det är så himla skönt att få skriva av sig på sitt modersmål.
Dock är jag lite löjlig. För just för tillfället är mitt huvud lite förvirrat när det gäller språken. Så när jag pratar eller skriver på svenska slänger jag ibland in ett engelskt ord eller uttryck för att jag inte kommer på det svenska. Men jag tror att detta kommer att lösa sig med tiden när jag vänjer mig vid två situationer att prata två olika språk. Jag gjorde ju detta lite i Sverige också. Slängde in Engelska ord och fraser, så det är väl inget nytt för er?
Nej nu måste jag sova, för jag ska till doktorn och optikern imorgon. och kanske spela badminton.
Vissa situationer kan jag inte få fram många ord på engelska dock. Mitt huvud är då alldeles tömt på engelska ord och jag stammar fram något som oftast blir svengelska. Detta händer oftast när jag suttit och skrivit här, eller på msn eller pratat med mamma och pappa på skype. Men jag älskar också att prata svenska, eller skriva på svenska. Det är så skönt att ha två språk. Jag kan prata med mamma och pappa på skype och ingen här som eventuellt skulle höra förstår vad jag säger. Vissa ord kanske de kan plocka upp, men inte allt. Och det är så himla skönt att få skriva av sig på sitt modersmål.
Dock är jag lite löjlig. För just för tillfället är mitt huvud lite förvirrat när det gäller språken. Så när jag pratar eller skriver på svenska slänger jag ibland in ett engelskt ord eller uttryck för att jag inte kommer på det svenska. Men jag tror att detta kommer att lösa sig med tiden när jag vänjer mig vid två situationer att prata två olika språk. Jag gjorde ju detta lite i Sverige också. Slängde in Engelska ord och fraser, så det är väl inget nytt för er?
Nej nu måste jag sova, för jag ska till doktorn och optikern imorgon. och kanske spela badminton.
Wednesday, October 11, 2006
Chick Flick
Jag kom precis hem från Abbey och vi har ätit Ben & Jerry och kollat på en riktig Chick Flick. Vi skulle gå på en spelning, men det var slutsålt när vi kom dit. så vi bestämde oss för att äta lite glass istället.
Köksproblemen består. När jag kom upp i morse stor två av mina glas på bordet, och det tredje var borta. Sen när jag kom hem upptäckte jag att ett av mina andra glas också var borta! Jag förstår inte varför mina saker fortsätter att försvinna! Jag pratade med Jess A om det och sa faktiskt att jag inte vill att de använder mina grejer. För jag använder inte deras grejer. Jag ville egentligen inte ta det så långt, men vad ska jag göra när mina saker fortsätter att försvinna. Av en tillfällighet så hamnade mina glas nu i mitt rum. Och det var faktiskt en tillfällighet, jag och Abbey åt middag tillsammans och eftersom de satt och kollade på TV ville vi inte störa, så vi gick in i mitt rum istället. Det känns löjligt. Men jag vill verkligen inte att fler av mina grejer ska försvinna mysteriskt. För när Jess B kom hem så frågade jag henne också om hon sett mina glas, men det hade hon inte. Och kinesen skulle verkligen inte använda mina saker, så henne kan vi ta ut ur argumentet direkt. Jag hatar att ens behöva bry mig om saker som detta. För om någonhaft sönder nått som är mitt skulle jag bli mycket gladare av att få veta det än att folk låtsas om att de inte ens sett sakerna förut.
uschane mig.
Skolan är helt okej dock. Mycket att läsa. Men till min fördel så handlar en av kurserna just nu om vilken effekt kallakriget hade på den globala politiken, coh eftersom vi gjort så mycket om kallakriget på IB så är den kursen för tillfället ganska lätt!
Det blir inga bilder idag, men kanske imorgon efter vårt numera traditionella onsdagsbesök på the place(jag vet att man egentligen inte kan kalla det en tradition eftersom vi bara varit där en gång, men vi planerar att gå dit i framtiden också.)
Köksproblemen består. När jag kom upp i morse stor två av mina glas på bordet, och det tredje var borta. Sen när jag kom hem upptäckte jag att ett av mina andra glas också var borta! Jag förstår inte varför mina saker fortsätter att försvinna! Jag pratade med Jess A om det och sa faktiskt att jag inte vill att de använder mina grejer. För jag använder inte deras grejer. Jag ville egentligen inte ta det så långt, men vad ska jag göra när mina saker fortsätter att försvinna. Av en tillfällighet så hamnade mina glas nu i mitt rum. Och det var faktiskt en tillfällighet, jag och Abbey åt middag tillsammans och eftersom de satt och kollade på TV ville vi inte störa, så vi gick in i mitt rum istället. Det känns löjligt. Men jag vill verkligen inte att fler av mina grejer ska försvinna mysteriskt. För när Jess B kom hem så frågade jag henne också om hon sett mina glas, men det hade hon inte. Och kinesen skulle verkligen inte använda mina saker, så henne kan vi ta ut ur argumentet direkt. Jag hatar att ens behöva bry mig om saker som detta. För om någonhaft sönder nått som är mitt skulle jag bli mycket gladare av att få veta det än att folk låtsas om att de inte ens sett sakerna förut.
uschane mig.
Skolan är helt okej dock. Mycket att läsa. Men till min fördel så handlar en av kurserna just nu om vilken effekt kallakriget hade på den globala politiken, coh eftersom vi gjort så mycket om kallakriget på IB så är den kursen för tillfället ganska lätt!
Det blir inga bilder idag, men kanske imorgon efter vårt numera traditionella onsdagsbesök på the place(jag vet att man egentligen inte kan kalla det en tradition eftersom vi bara varit där en gång, men vi planerar att gå dit i framtiden också.)
Monday, October 09, 2006
Klättring
Jag är lite förvirrad för tillfället. Det händer massa saker här. Alldeles för mycket för tillfället. Så jag vet inte riktigt vad jag ska skriva.
Jag och Abbey var och klättrade idag igen. Och vi betalade nu. Det var jätteroligt, men man blir så sjukt trött av det. Jag måste skaffa mig ett par ordentliga klättrarskor, för att klättra med gympaskor funkar liksom inte, de är alldeles för klumpiga.
Ok, lite uppdatering från i lördags. Vi var som sagt hos Nikki först och Abbey kom förbi. Och som sagt drack jag alldeles för mycet öl. Eller inte så att jag mådde dåligt, men så pass mycket att jag blev ordentligt full. Jag vet att det inte är något att skryta om, men rätt mycket som hände kretsade runt att vi var alla väldigt fulla. Tillexempel så skojade Anicet, Jan och Benoit på dansgolvet och knuffades lite, då kom det helt plötsligt tre vakter som trodde att de bråkade och var på väg att slänga ut dem.
Roberto(aka italienaren) kom helt plötsligt upp bakom mig, och när jag vände mig om var han "in my face" och sa nått om att jag var galen och var tvungen att ta det lungt med mitt dansande och att jag var för full.(jag kan väl inte rå för mitt sätt att dansa...som för övrigt gjort att jag är lite stel i nacken.)För övrigt gjorde han typ samma sak idag utanför union. jag stod och väntade på abbey, och sog honom inte ens komma fram till mig, helt plötsligt har jag någon "in my face" (igen) som säger att jag inte borde bli så full och att jag dansar galet. Jag blev helt stum och stammade väl först fram nått om att jag inte förstod vad han menade och att jag kan vara galen iallafall. Vilket kanske inte var det bästa att säga, men vad svarar man på det??
Jag brände mig två gånger på en cigarett, men denna gång på långfingret. och så rågade jag i samma rörelse bränna christian. Han var föresten också helt galet full. Jag har nog inte sett honom så förut. Hanna överraskade mig okcså. Hon släppte loss mer än hon brukar. Det var riktigt roligt att se. För när vi var på Hallem festen tyckte hon att hon gjorde en lite dum grej, och sen dess har hon verkligen tagit det lugnt när hon festat...så i lördags var det rikgtigt kul att se att hon hade kul.
Sen på vägen hem började Jan att säga massa dumma saker till Abbey. Asså inte dumma, dumma mot henne, eller jo lite, men det var mest oigenomtänkta onödiga saker. Typ nått om att hon inte kunde gå i sina skor, och att alla tyckte om att titta på hennes ben. Han skämtade säkert bara, men hon var jättetrött och tog blev irriterad. Grejen var den att han inte slutade. Han försökte hela tiden fortsätta på skämtet och tog inte hennes hintar om att han borde sluta. Så jag gick in emellan och fick honom att sluta prata med henne. Det höll på att bli en riktig kris där, mellan två av mina närmsta vänner och det hade inte varit kul. Men när jag kom hem ringde han mig (för att säga att han hittat nikkis födelsedags biljetter, som vi letade efter en halvtimme utanför Octagon(där festen var,vi vände ut och in på hans plånbok, och jag var hela tiden säker på att han hade dem hemma, men han var 100% säker på att han hade de med sig. och när han var säker var han säker.yeah right) då frågade han om Abbey skuylle komma till frukosten nästa dag och det skulle hon. Och jag fick honom att inse att han betett sig illa och skulle be om ursäkt. Jag trodde att han skulle glömt det till följande dag, men när vi träffades för frukost var det typ det första han sa till henne! Sen kom de riktigt bra överrens,så Abbey sa att hon var glad att han bett om ursäkt och att de kom riktigt bra överrens! Så dramat fick ett lyckligt slut.
Det blev väldigt återberättande detta...och jag vet inte hur myket intresse ni har av detta. Men nu är det där iallafall. Det är ju lite för min egen skull också. Så att jag när jag längtar hem kan se hur roligt jag faktiskt har med dessa. Synd bara att de flesta flyttar härifrån till sommaren. Alla(utom Abbey) är bara här för ett år.
Här kommer fakstiskt en bild på Anicet och Abbey.

Det märks kanske att Anicet läser enginering för vi bygger alltid torn

Det är tydligen Opal Bar Crawl ikväll. Men jag börjar tidigt imorgon, så jag ska sova nu, innan efterfesterna kommer igång. Imorgon har jag faktiskt frukost hemma. Jag har inte haft det på hela helgen för brödet tog slut i fredags och jag har inte velat handla med mina svenska pengar eftersom jag visste att mina engelska pengar skulle komma idag. Oh well, ingen förstår vad jag menar. men jag har inte haft pengar eller frukost i helgen helt enkelt.
Jag och Abbey var och klättrade idag igen. Och vi betalade nu. Det var jätteroligt, men man blir så sjukt trött av det. Jag måste skaffa mig ett par ordentliga klättrarskor, för att klättra med gympaskor funkar liksom inte, de är alldeles för klumpiga.
Ok, lite uppdatering från i lördags. Vi var som sagt hos Nikki först och Abbey kom förbi. Och som sagt drack jag alldeles för mycet öl. Eller inte så att jag mådde dåligt, men så pass mycket att jag blev ordentligt full. Jag vet att det inte är något att skryta om, men rätt mycket som hände kretsade runt att vi var alla väldigt fulla. Tillexempel så skojade Anicet, Jan och Benoit på dansgolvet och knuffades lite, då kom det helt plötsligt tre vakter som trodde att de bråkade och var på väg att slänga ut dem.
Roberto(aka italienaren) kom helt plötsligt upp bakom mig, och när jag vände mig om var han "in my face" och sa nått om att jag var galen och var tvungen att ta det lungt med mitt dansande och att jag var för full.(jag kan väl inte rå för mitt sätt att dansa...som för övrigt gjort att jag är lite stel i nacken.)För övrigt gjorde han typ samma sak idag utanför union. jag stod och väntade på abbey, och sog honom inte ens komma fram till mig, helt plötsligt har jag någon "in my face" (igen) som säger att jag inte borde bli så full och att jag dansar galet. Jag blev helt stum och stammade väl först fram nått om att jag inte förstod vad han menade och att jag kan vara galen iallafall. Vilket kanske inte var det bästa att säga, men vad svarar man på det??
Jag brände mig två gånger på en cigarett, men denna gång på långfingret. och så rågade jag i samma rörelse bränna christian. Han var föresten också helt galet full. Jag har nog inte sett honom så förut. Hanna överraskade mig okcså. Hon släppte loss mer än hon brukar. Det var riktigt roligt att se. För när vi var på Hallem festen tyckte hon att hon gjorde en lite dum grej, och sen dess har hon verkligen tagit det lugnt när hon festat...så i lördags var det rikgtigt kul att se att hon hade kul.
Sen på vägen hem började Jan att säga massa dumma saker till Abbey. Asså inte dumma, dumma mot henne, eller jo lite, men det var mest oigenomtänkta onödiga saker. Typ nått om att hon inte kunde gå i sina skor, och att alla tyckte om att titta på hennes ben. Han skämtade säkert bara, men hon var jättetrött och tog blev irriterad. Grejen var den att han inte slutade. Han försökte hela tiden fortsätta på skämtet och tog inte hennes hintar om att han borde sluta. Så jag gick in emellan och fick honom att sluta prata med henne. Det höll på att bli en riktig kris där, mellan två av mina närmsta vänner och det hade inte varit kul. Men när jag kom hem ringde han mig (för att säga att han hittat nikkis födelsedags biljetter, som vi letade efter en halvtimme utanför Octagon(där festen var,vi vände ut och in på hans plånbok, och jag var hela tiden säker på att han hade dem hemma, men han var 100% säker på att han hade de med sig. och när han var säker var han säker.yeah right) då frågade han om Abbey skuylle komma till frukosten nästa dag och det skulle hon. Och jag fick honom att inse att han betett sig illa och skulle be om ursäkt. Jag trodde att han skulle glömt det till följande dag, men när vi träffades för frukost var det typ det första han sa till henne! Sen kom de riktigt bra överrens,så Abbey sa att hon var glad att han bett om ursäkt och att de kom riktigt bra överrens! Så dramat fick ett lyckligt slut.
Det blev väldigt återberättande detta...och jag vet inte hur myket intresse ni har av detta. Men nu är det där iallafall. Det är ju lite för min egen skull också. Så att jag när jag längtar hem kan se hur roligt jag faktiskt har med dessa. Synd bara att de flesta flyttar härifrån till sommaren. Alla(utom Abbey) är bara här för ett år.
Här kommer fakstiskt en bild på Anicet och Abbey.

Det märks kanske att Anicet läser enginering för vi bygger alltid torn

Det är tydligen Opal Bar Crawl ikväll. Men jag börjar tidigt imorgon, så jag ska sova nu, innan efterfesterna kommer igång. Imorgon har jag faktiskt frukost hemma. Jag har inte haft det på hela helgen för brödet tog slut i fredags och jag har inte velat handla med mina svenska pengar eftersom jag visste att mina engelska pengar skulle komma idag. Oh well, ingen förstår vad jag menar. men jag har inte haft pengar eller frukost i helgen helt enkelt.
Sunday, October 08, 2006
ännu mera bilder!
Här kommer bilder från Hannas födelsedag som vi tillbringade på The Fire Station. Vi beställde in kannor med drinkar, men vi tror inte att de hade tillräckligt med alkohol i dem...vi drack mängder som i vanliga fall skulle tagit kol på oss!
Föresten börjar ni väl känna igen det här gänget, så jag struntat i att skriva vilka det är på bilderna.




här är vi efter en fest på det andra universitetet i sheffield, Hallem. Det var kvällen när typ bara vi dansade, men vi dansade galet!
Föresten börjar ni väl känna igen det här gänget, så jag struntat i att skriva vilka det är på bilderna.




här är vi efter en fest på det andra universitetet i sheffield, Hallem. Det var kvällen när typ bara vi dansade, men vi dansade galet!
mera bilder!
Subscribe to:
Posts (Atom)


