Nyheter

I slutet på förra terminen fick jag reda på att sociologen är tillsammans med min kompis. Hon som varit vår länk och kommunikations central. Hon var jätteorolig för att säga det till mig. Men jag är helt okej med det. Marta och Alix tyckte det var jättedålig stil av henne att bli tillsammans med honom, för 'man rör inte sin kompis ex'. Men han och jag var ju inte tillsammans. Och uppenbarligen var vi inte kära nog eller gillade varandra tillräckligt mycket för att vi skulle bli tillsammans eller tycka att det var värt det. 

Det som gör lite ont är att jag ännu en gång har blivit bara något annat än en flickvän. 

Och att han bara typ en vecka tidigare verkade ta upp lite grejer igen, på festen hos dem efter GB middagen. Men det är väl antagligen bara jag som tolkade saker fel. 

Martin och Kaf är tillsammans igen. De passar bra tillsammans. Så det är ju bra. Martin är glad igen, och det är ju ännu bättre. 

Det är ett nytt år. Men ingen ny start blir av. Förändringar tar tid och kan inte initieras på en natt. De tar tid att genomföra och komma på och planera. Därför anser jag att ett nytt år inte implicerar en ny start. Inga nyårslöften. Varför ska man bara försöka ändra sig en gång om året och inte när det behövs? Nej, jag ändrar mig eller initierar förändringar när de skriker mig i ansiktet. Inte när fyverkerier smäller och klockan slår tolv.

Jag förstår egentligen inte hypen runt nytt år. man vänder bara blad i kalendern, skriver nästa nummer i serien, blir ett år äldre. Tid är ju ett relativt begrepp. Trots att man tror att det är universiellt. Konceptet tid finns överallt, men inte samma tidsbegrepp. Nyår firas inte samtidigt överallt i världen, vi är inte ens på samma årtal överallt i världen. Detta inkluderar inte tidsskillnader, vilket i och för sig är intressanta i sig, men endast beror på vilken sida om jorden man bor, och när solen når dit. 

Begreppet tid handlar snarare om vad vi anser att tid är. Tidsbegreppet är viktigt, och mycket i vårt samhälle beror på eller kretsar runt tiden, men det är mycket viktigt att komma ihåg att det är konstruerat. Kanske det mest konstruerade vi har, eftersom det ofta ses som något naturligt, eller som bara finns. Vi talar om tid i ganska konkreta termer, som att det är ett nytt år eller en ny dag. Det får bestämd form. När det egentligen inte är något bestämt över huvud taget. Eller, jo bestämt i en mening, vi har bestämt vad tiden är eller en dag är. Men det är inget bestämt så som att vi kan säga ett hus. Vi kan inte hitta tid. Även om småstressade godhjärtade människor gärna anser att de kan, eller vill, menar att kunna. Eftersom tid är skapat är det underligt att hänga upp speciella saker på ett visst klockslag. Och eftersom tid är konstruerat, kan jag strunta i de saker som hängs upp på tid. Jag kan inte strunta i en sak som ligger på ett bord på samma sätt som jag kan strunta i nyårslöften som hängs upp på tolvslaget.

Det är ganska underligt hur en viss dag har fått så stor betydelse i våra 'starta ett nytt liv' löften. Varför inte imorgon? eller om en timme? Varför endast den 31a december? Eller varför är det så viktigt just den 31a december?

Jag tror inte på det konceptet. Inget emot att fira eller ha fyverkerier. Och andra kan gärna få göra nyårslöften, om de vill. Men jag funkar inte så. Och jag tror inte heller att nyårslöften är vare sig riktiga löften, eller skulle räknas som starkare löften än vanliga löften. 

Kanske, och antagligen, är detta en överanalys av nårsbegreppet. Men, mycket mycket har handlat om detta, och det känns som om det finns en hype runt nyåret som är fruktansvärt löjlig. Sen är ju frågan som med alla hyper, hur många det egentligen är som skriver under på den. Men jag måste göra klart att jag verkligen inte skriver under på den, av många och varierande skäl. 

Filosofi.