Emilou och turen

Ok inte för att jinxa något här nu, men jag skrev ju förut om att jag trodde att saker kommer att gå åt helvete och det kanske de också kommer att göra. Men kanske kanske gör min attityd att även de saker som skulle kunna anses vara jobbiga inte blir så himla jobbiga. Alltså det klart att vissa saker ju liksom är objektivt skit, (som min kompis K som gjorde slut med sin kille som hon bor ihop med och underkändes på sin upgrade i veckan!) men småskitsaker som typ att jag inte blev tillfrågad om jag ville hänga med de andra praktikanterna ut i fredags, eller att jag kommer bo med två 40 åringar, eller att jag har ett papper som jag måste skriva. Och inte har någon lust. Eller att jag inte har någon kille. Eller att det visade sig vara så svårt att få någonstans att bo. De gör liksom mindre för jag tror att de balanseras ut av de bra sakerna som sker. Och de bra balanseras ut med lite dåligt. Lite upp, lite ned. Men nu måste jag jobba!