Emilou och att tappa energi

Jag var på bio med några kollegor igår. Filmen var bra och middagen god. Men jag kom hem med en obehaglig känsla. Det är inte första gången jag kommer hem med den känslan när jag umgåtts med mina kollegor. Om jag var lite mer krass skulle jag kunna säga att jag helt enkelt tycker de är ganska tråkiga och de pratar bara jobb. Men min hjärna får det alltid till att var något fel med mig. Att det är jag som är tråkig.
Kanske var det också att jag under dagen fattat lite knepiga beslut angående analysen jag håller på med, som är en hangover från lite oklarhet och fel när vi designade enkäten och lite av den ångesten kom tillbaka.
Kanske var det också att jag måste hitta en ny el&gas deal, måste plantera blommor och försöka hitta en ny deal för huslånet för att min amortering inte ska dubblas i juli och det gav mig ångest.
Kanske var det för att jag hade en så mysig helg med moster, morbror och D, så inget umgänge kan liksom jämföras med det. Så jag har saknat D med hela kroppen i veckan. Saknat att vara nära honom, saknat honom nära mig. Vi höll oss liksom fysiskt nära varandra så mycket vi kunde. Till den nivå att vi stod i köket och jag kramade honm bakifrån, sedan gick vi till matbordet i denna kram, och han släppte ned mig på min stol. Jag har saknat att argumentera med morbror om politik och prata om livet med moster.
Så då när jag umgås med folk som liksom känns tråkiga eller där jag känner mig tråkig så tänker jag att jag precis lika gärna kunde stannat hemma. Och det är inte första gången det händer. Jag känner en stark känsla att jag helst bara är hemma och hänger. Planterar blomor, städar och påtar. Jag tappar liksom energi genom att umgås med dessa människor.
Jag måste vara försiktig här att inte falla i 'network/networth' fällan, för jag menar absolut inte att det är deras ansvar eller skyldighet att vara roliga eller ge mig en bra känsla. Precis på samma sätt som att jag inte tycker det är min skylldighet. Men jag ifrågasätter kanske ändå hur mycket tid jag faktiskt borde välja att spendera med dem.
Kanske är det även så att jag haft mycket umgänge på senaste så jag behöver bara lite ensamtid. Lite tid att få påta runt hemma och hänga med mig själv. Hur som helst ska jag på middag med ett gäng av dem ikväll igen. Vi får väl se hur länge jag orkar stanna ute.