Med risk för att låta som en akademikersnobb

men det är svårt att plugga ett ämne som så många kan tycka så mycket om. Något som alla har en analys av, en uppfattning om och så många antingen hatar eller älskar. Men ingen går oberörd. Det borde väl egentligen glädja mig, för det är ju då som jag tror att politik är överallt hela tiden. Förut gav det min prestationsångest, och jag kände mig värsta dålig när folk som inte spenderat pengar och tid på att läsa kurser i politisk analys, komparativ politik eller politisk teori kunde säga så mycket om världen. Så mycket som lät så bra, så smart, som jag inte hade tänkt på. 

Men så ibland så förstår jag att det inte är så egentligen. Det handlar om att folk typ läst tidningen, de vet vad som pågår i världen, de har kollat på nyheterna, och kanske pratat med en kompis om det. Och det klart att man då analyserar och tänker vidare, kopplar till andra saker när man läser tidningen och snackar om det över en kaffe. Men det som det resulterar i är ofta ganska simplistiska analyser som att många av världens konflikter beror på oljan, eller olika konspirations teorier om vem som finansierar vem i politiken och vem som äger vilka bolag. Dessa analyser är inte mindre värda för gemeneman, men skillnaden är att en politisk analys ser bakom de analyserna och försöker hitta de övergripande koncepten. Typ tar själva gemeneman analysen som en politisk handling som är värd att studera, och försöker komma fram till vad den analysen betyder i sig. 

Varför det är svårt nu är för att jag för den djupare konceptuella diskussionen, och de jag pratat med för gemeneman diskussionen. Och det är frustrerande när man är mitt uppe i en konceptuell analys (alltså för min dissertation och PhD proposal) att hålla sig på samma nivå som andra. Men så har jag ju inte riktigt heller förstått skillnaden förut.

Det är också lustigt hur arga och frustrerade folk kan bli när man för diskussioner på olika nivåer. Jag och mina systrar pratade om löften härom kvällen, speciellt i samband med giftermål, och jag började på sant filosof manér att ifrågasätta vad ett löfte egentligen betyder och varför det betyder mer när en tredje part (prästen) bevittnar det, eller varför det betyder mer om det kan bli uppehållet av en extern part (typ som straff). De förstod inte alls vad jag menade och menade på att löften mellan enskillda personer var ju annorlunda än giftermåls löftet, och att giftermåls löftet var starkare än ett vanligt löfte för att prästen bevittnat och man kan hållas till ansvar om man bryter löftet. Det jag menade var att jag undrade varför de sakerna gjorde löftet starkare, och om andra löften betydde mindre för att det inte fanns ett externt sätt att hållas till ansvar om man bröt dem. Och undrade varför man ska hålla löften. De blev väldigt frustrerade och ville göra någon typ av relevant skillnad mellan giftermål och andra löften, när de egentligen började med endast en förståelse av löften. Och Jennifer utbrast tillslut att man håller löften för att man vill att folk ska gilla en!

Jag beslutade mig då för att lägga ned diskussionen, men argumentet håller ju inte! För det finns väl andra anledningar till att hålla löften? Typ faktumet att man lovat, och den andra personen och vad den tycker spelar egentligen ingen roll för om du bör hålla ditt löfte eller inte. Kan tyckas. Men det var inte läge att ta upp olika syner på varför man bör hålla löften...

Så förut önskade jag att jag inte pluggade ett ämne som alla och envar kan ha något att säga om för att det gjorde att mina pengar och min tid kändes bortkastad. Nu önskar jag att jag inte pluggade ett ämne som alla och envar kan säga något om för att det skapar frustration. Och eftersom jag är en sådan nörd att jag inte kan socialisera på något annat sätt än att prata politik så skapar det lite problem...

Men det är ändå skönt att känna att all den tid och alla de pengar jag spenderat har minsann gjort lite nytta.