Vissa personer går det att hitta rätt så mycket om på internet. Som tillexempel Daniel, han den där min stora kärlek när jag var 17 som jag lyckas springa på varje sommar innan jag åker tillbaka till england. Han som introducerade mig till filosofin och alla långa tankar och diskussioner. Han som pluggade personalvetenskap på SU, och jag kände mig bättre för att jag kommit iväg till england, trots att han var väldigt kritisk över att jag planerade mitt liv fem år framöver när jag sökte när jag var 17.

Honom hittar jag adress, mobilnummer och bild på när jag söker på hitta.se.

Men om jag söker på mig själv, då hittar jag ingenting. Inte ens min adress. Så Daniel finns i allra högsta grad, medan jag har begränsningar till min existens. Om man nu kan mäta existens i om man kan hittas på internet. Om man kan se existens som 'avtryck' på internet, så kan man ju säga att jag med denna blogg existerar. Men,den är lite svår att hitta. 

Hittade även honom på FB, funderar på om jag ska bli vän med honom eller inte....just for the fun of it..