Emilou försöker

Nu när jag är hemma så är det lätt att distrahera sig från tankarna om hur jag ska gå vidare med M situationen.  Men jag försöker ibland tänka mig hur det skulle vara om vi pratade igen. Hur det skulle kännas. Känslan av att vara vänner och inget mer. Veta att det inte är något mer. Och det känns konstigt. Jag tror det skulle vara väldigt svårt. Men samtidigt vet jag att jag kommer sakna vänskapen och den kemi som vi ändå verkar ha. Men, den kemin kanske bara fanns för att jag trodde det kunde bli något mer. Så jag vet inte riktigt än, så jag låter bli.