Bara ett ljud

Jag skulle nog inte äta just för tillfället om det inte var så att jag fick maten lagad. Jag ska aldrig mer klaga på Ben och Ali. De har minsann räddat mig nu för under dagen har jag ätit choklad och morötter. Och druckit massa te. Och hade nog inte ansett mig ha tid att laga mat,så det skulle kanske ha blivit en bagel till middag. Istället fick jag carbonara.

Jag satt just och ojade mig över min uppsats. Och att det känns som om den kommer att bli det värsta jag lämnar in. Ville bara få prata med mamma, och hoppades att hon skulle hjälpa mig att ordna till den. För nej, trots att jag är en andra års student, kan jag inte skriva uppsatser själv. Men mamma var inte online, och ingen var hemma. Så jag visste inte vad jag skulle göra. Då fick jag mat, och nu är blodsockerhalten återställd, och jag har precis pratat med mamma. Jag hörde direkt på hennes röst att hon var positiv. Hon peppade mig mycket, och sa att den var bra. Jag tycker väl fortfarande att den är alldeles för spridd, oanalystisk och egentligen inte säger något. Men att mamma peppade kändes bra. 

Det kommer inte att bli en väldigt bra uppsats, problemet ligger liksom på djupet. Men just nu finns det inget att göra åt det, mer än att göra den så bra som möjligt utifrån de förutsättningar jag har. För jag kan inte ändra argument nu.

så tillbaka till konsolidation!