I biblioteket

Det händer minsann alltid roliga saker i biblan. Nyss var det en kille som nös och sa: excuse me. I vanlig samtalston. Eller liksom som han skulle sagt om han satt med sina kompisar och fikade. Jag undrar om det var så att han bad om ursäkt till oss andra i läsesalen, eller om det bara var av vana. Att han blivit strängt uppfostrad till att alltid be om ursäkt när han nyser. 

Övriga upplysningar: 

Vi har fortfarande inget internet hemma. Jag vet inte alls vad som har hänt. 

Jag pratade med Martin igår när jag väntade på tåget, och frågade lite vad som hade hänt i england medans jag var borta; 

I got us a new vacuum cleaner, that's about how exciting it has been.

Det roliga är att han faktiskt var alldeles engagerad av denna nya dammsugare, den hade tydligen någon typ av extra sug/motor så att vi Verkligen skulle få upp skräpet ur heltäckningsmattan. Wow, tänkte jag. Helt fantastiskt. 

Lisa: jag har nu mer och mer börjat se fram emot att jobba med dig i sommar. Förlåt mig bara för att jag inte hoppar runt och är alldeles sprallig(som du hehe) över det. Men jag ser faktiskt fram emot det jättemycket!